Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Finländska ekonomin växer långsamt

Finansministeriet
22.12.2016 11.00
Pressmeddelande

Finansministeriet förutspår en tillväxt på 1,6 procent inom den finländska ekonomin i år. Tillväxten bromsas upp mot slutet av prognosperioden på grund av de strukturella problemen på arbetsmarknaderna.

I år drivs tillväxten av den positiva utvecklingen i början av året. Tillväxten baserar sig på inhemsk efterfrågan.

Anspråkslösa framtidsutsikter

BNP-tillväxten avtar intill en procent under 2017 och 2018, vilket är förenligt med tillväxtpotentialen på längre sikt. Tillväxten kommer att vara 0,9 procent år 2017 och 1,0 procent 2018.

Tillväxten avtar 2017 i takt med den inhemska efterfrågan, och exporttillväxten kommer fortfarande att vara svag. Exportutsikterna är trots det klart positivare än under de senaste åren.

Konkurrenskraftsavtalet förbättrar priskonkurrenskraften enligt enhetsarbetskostnaderna, vilket skapar förutsättningar för exporttillväxt. Avtalets positiva konsekvenser realiseras dock med viss fördröjning. Å andra sidan kommer konkurrenskraftsavtalet att försvaga både den privata och den offentliga konsumtionen år 2017.

Ingen kraftig internationell exportefterfrågan

Utsikterna inom världsekonomin har försvagats, och det uppstår inte någon kraftig exportefterfrågan i Finland.

Tillväxten har avtagit även i flera tillväxtekonomier. Industriländerna återhämtar sig fortfarande långsamt på grund av anspråkslösa investeringar, långsamt stigande löner och svag konsumtionsefterfrågan.

Risker i anslutning till ökningen av inhemsk efterfrågan

Ökningen av den privata konsumtionen avtar på grund av den återhållsamma förhöjningen av lönenivån och den tilltagande inflationen. Den privata konsumtionen kan utvecklas positivare än väntat om hushållens skuldsättning fortsätter i samma takt som under de senaste åren.

De negativa riskerna i anslutning till den privata konsumtionen kan realiseras om sysselsättningsutvecklingen förblir svagare än väntat. Konsumtionen påverkas i så fall både via inkomstbildningen och konsumenternas förväntningar, vilket kan öka på konsumenternas försiktighet och leda till en höjning av spargraden.

Arbetslösheten minskar långsamt

Arbetslöshetstrenden har sjunkit till 8,6 procent och sysselsättningen förbättras framför allt inom byggandet.

Sysselsättningen förbättras men arbetslöshetsgraden sjunker långsamt. De strukturella problemen förhindrar en ännu snabbare sysselsättningsförbättring: arbetslösa arbetssökanden saknar till exempel yrkeskompetens som behövs för de lediga platserna, eller så finns arbetsplatserna på andra områden än de arbetslösa arbetssökandena.

Skuldsättningen fortsätter inom den offentliga ekonomin

Även om den ekonomiska återhämtningen förstärkt den offentliga ekonomin i år räcker den svaga tillväxten under de kommande åren emellertid inte till för att utjämna obalansen mellan utgifterna och inkomsterna, vilket betyder att den offentliga ekonomin fortsättningsvis kommer att gå med underskott.

Anpassningsåtgärderna i regeringsprogrammet stärker de offentliga finanserna under prognosperioden. De åldersrelaterade utgifterna ökar fortfarande hastigt, vilket försvårar balanseringen av den offentliga ekonomin. Den offentliga skulden kommer fortfarande att öka i förhållande till BNP under de närmaste åren.

Ekonomisk översikt, vintern 2016

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi