Förväntad vändning i ekonomin

Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent 2021 med stöd av den globala tillväxten och stimulansen, förutspår finansministeriet i sin prognosuppdatering som publicerades den 17 juni.

Den ekonomiska utvecklingen har varierat kraftigt i början av året på grund av coronasituationen, men de positiva utsikterna har förstärkts. Ekonomin återhämtar sig klart mot slutet av 2021 och i början av 2022. Exportmarknaden växer kraftigt och investeringsutsikterna förbättras, vilket leder till att bruttonationalprodukten (BNP) ökar med 2,8 procent 2022. År 2023 avtar BNP-tillväxten till 1,6 procent.     

Trots den positiva ekonomiska utvecklingen uppvisar den offentliga ekonomin ett underskott på över 10 miljarder euro i år. Obalansen mellan utgifter och inkomster kommer att minska avsevärt nästa år i och med att flera av de stödåtgärder som har ett samband med coronaepidemin upphör och den ekonomiska tillväxten fortsätter i rask takt. Den offentliga ekonomin kommer dock fortfarande att gå med ett betydande underskott, och den offentliga skulden fortsätter att öka i förhållande till bruttonationalprodukten.

”De senaste uppgifterna antyder om en förväntad vändning i ekonomin. Efterfrågan återhämtar sig, sysselsättningen ökar och coronagapet minskar snabbt. Den aktuella konjunkturuppgången erbjuder ett gynnsamt läge att stödja strukturomvandlingen inom ekonomin och stärka den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Världsekonomin fortsätter att växa kraftigt

Världsekonomin återhämtar sig tack vare de framsteg som gjorts i fråga om coronavaccineringarna, avvecklandet av restriktioner och den omfattande penning- och finanspolitiska stimulansen. På grund av tidsplanen för den finanspolitiska stimulansen kommer den ekonomiska tillväxten att vara snabbast i Förenta staterna i år och i euroområdet nästa år. Kinas ekonomi växer också snabbt i år.  

Världsekonomin växer med 5,5 procent i år, 4,5 procent nästa år och 3,2 procent 2023. Världshandeln återhämtar sig snabbt i och med att det uppdämda konsumtionsbehovet aktiveras. Världshandeln med varor växer med 6,9 procent i år, 4,9 procent 2022 och 4,3 procent 2023.

Produktionsmässiga investeringarna och exporten börjar växa snabbt

Industriella produktionen ökar till följd av den kraftiga internationella återhämtningen och ökningen av exportefterfrågan. Bostadsproduktionen är livlig inom byggandet 2021, men i sin helhet börjar byggandet öka först 2023. Produktionen av tjänster beräknas öka kraftigt under tredje kvartalet 2021 och ökningen fortsätter under hela prognosperioden.

De privata investeringarna ökar svagt ännu i början av 2021, men tillväxten ökar mot slutet av året. Investeringarna i bostadsbyggandet minskar inte lika kraftigt som man tidigare beräknat, eftersom nyproduktionen av bostäder har utvecklats gynnsamt i början av året. Industrins positiva utsikter påverkar byggandet gynnsamt år 2022. 

Den starka tillväxten inom världsekonomin driver ökningen av maskin- och utrustningsinvesteringarna i år, och tillväxten fortsätter nästa år med stöd av inhemska projekt. Vad gäller andra investeringar kommer investeringarna i forskning och utveckling att öka under hela prognosperioden, bland annat tack vare en gynnsam stödpolitik.  

Utrikeshandeln växer kraftigt under prognosperioden. Varuexporten återhämtar sig snabbt 2021 och 2022 i takt medvärldshandeln. Exporten och importen av tjänster börjar öka långsammare än utrikeshandeln med varor även om de branschvisa skillnaderna är stora. Både exporten och importen ökar snabbast år 2022, då särskilt utrikeshandeln med tjänster förväntas öka kraftigt.

Konsumtionen kommer igång i och med att restriktionerna avvecklas

Den privata konsumtionen ökar långsammare än väntat i år eftersom avvecklingen av restriktionerna varit försiktig. Konsumtionen av tjänster förutspås komma igång ordentligt först i slutet av innevarande år, vilket leder till att den privata konsumtionen ökar snabbast först 2022. Hushållens sammanlagda köpkraft har inte minskat under coronaepidemin, och hushållens sparnivå var rekordhög i fjol. Den privata konsumtionen ökar snabbare än köpkraften tack vare användningen av besparingar. 

Sysselsättningen har ökat kontinuerligt sedan juni 2020, och den ekonomiska återhämtningen stärker sysselsättningstillväxten också i år och nästa år. Nästa år kommer sysselsättningen att överskrida den nivå som rådde före coronan, och sysselsättningsgraden stiger till 73 procent 2023 tack vare den ökade efterfrågan på arbetskraft. De sysselsättningsåtgärder som regeringen beslutat om stöder utbudet av arbete, och arbetslöshetsgraden sjunker till 6,6 procent 2023. Lönerna stiger snabbare i år än i fjol i och tack vare större avtalstillägg. Inkomsterna antas öka med ca 2,5 procent under de följande åren. 

Konsumentpriserna stiger snabbt i år på grund av energipriserna. Även om den inflationsspik som beror på energipriserna förblir tillfällig, kommer den ökande efterfrågan gradvis att leda till en snabbare prisökning.

De offentliga finanserna går med ett betydande underskott trots den ekonomiska återhämtningen 

Obalansen mellan de offentliga utgifterna och inkomsterna ser ut att bli mindre under innevarande år än vad som uppskattades ännu i våras. Den offentliga ekonomin stärks i synnerhet av den starka sysselsättningsutvecklingen. De hälso- och sjukvårdsutgifter och stödåtgärder som har ett samband med coronaepidemin håller å andra sidan de offentliga utgifterna på en hög nivå. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till den tredje tilläggsbudgeten för 2021, som överlämnades i maj, har beaktats i prognosen. Underskottet inom den offentliga ekonomin är stort, 4,3 % av BNP, trots den positiva ekonomiska utvecklingen. 

Nästa år kommer underskottet inom de offentliga finanserna att minska betydligt emedan den ekonomiska tillväxten fortsätter i snabb takt och många av de epidemirelaterade stödåtgärderna upphör. Den offentliga ekonomin kommer dock fortfarande att gå med ett betydande underskott under början av årtiondet och den offentliga skulden fortsätter att öka i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statsförvaltningens finansiella ställning beräknas uppvisa ett underskott på 4,7 procent av BNP i år. Statsförvaltningen täcker merparten av de kostnader som hänför sig till coronaepidemin. EU:s instrument för återhämtning och resiliens (RRF) ökar också utgifterna särskilt under 2021–2023. De utgiftsökningar som har ett samband med RRF ökar emellertid inte underskottet inom statsförvaltningen eller hela den offentliga sektorn, eftersom det under prognosperioden har antagits att inkomsterna från stödinstrumentet motsvarar utgifterna. 

Coronastöden till den kommunala ekonomin resulterade i ett överskott inom lokalförvaltningen i fjol, vilket underlättar lokalförvaltningens ekonomiska situation även i år. Även om ökningen av lokalförvaltningens utgifter avtar avsevärt 2022 i och med att coronaepidemin lättar, kommer lokalförvaltningens finansiella ställning att försämras kraftigt när de tidsbegränsade stödåtgärderna upphör. De engångsartade coronastöden löser inte den strukturella obalans mellan utgifterna och inkomsterna inom den kommunala ekonomin som beror på trycket att öka social- och hälsovårdsutgifterna på grund av befolkningens stigande medelålder och det minskade antalet personer i arbetsför ålder. 

Det ökade trycket på lokalförvaltningens utgifter lindras i och med social- och hälsovårdsreformen 2023, när ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till välfärdsområdena. Lokalförvaltningen uppvisar trots detta ett underskott även efter social- och hälsovårdsreformen. Det finansiella saldot för den nya välfärdsområdessektorn uppvisar också ett litet underskott. Underskottet beror på investeringsprojekt som överförs från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena.

Socialskyddsfonderna är den enda sektorn inom den offentliga ekonomin där inkomsterna överstiger utgifterna. Arbetspensionsanstalternas överskott stärks i år då den temporära sänkning av arbetspensionsavgiften som ingick i coronastödåtgärderna upphör. Den tillfälliga avgiftshöjning som kompenserar avgiftssänkningen samt ökningen av lönesumman och kapitalinkomsterna stärker överskottet till 1 procent av BNP under de närmaste åren. De övriga socialskyddsfondernas finansiella ställning balanseras i år när arbetslöshetsutgifterna och permitteringarna minskar.

Riskerna lutar i riktning mot en gynnsammare utveckling

Världsekonomin växer kraftigt tack vare statlig stimulans, vilket kan öka hushållens och företagens förtroende och ha en kraftigare inverkan på den privata konsumtionen och investeringarna än vad som förutspås i prognosen. Dessutom kan en kraftigare ökning av världshandeln eller en förbättring av Finlands ställning på exportmarknaden öka exporten ytterligare. 

En oväntat snabb tillväxt inom världsekonomin kunde ha en positiv inverkan på investeringarna. Investeringsgraden kommer att stiga till nivån före finanskrisen under prognosperiodens gång, men de inhemska investeringsplanerna kan också visa sig vara större än i prognosen.

Huruvida den privata konsumtionen ökar snabbare än köpkraften beror på hur lågt besparingsnivån förväntas sjunka. Överraskningar är möjliga i båda riktningarna. Om konsumenternas förtroende börjar svikta kan konsumtionstillväxten bli långsammare än väntat.

Mycket beror på hur pandemin utvecklas. Den ekonomiska utvecklingen kan bli långsammare än väntat om epidemiläget inte hålls under kontroll under andra hälften av 2021. En accelerering av epidemin skulle påverka den inhemska ekonomin i synnerhet via den privata konsumtionen och framför allt efterfrågan på tjänster. Krisen är inte över förrän pandemin är under kontroll över hela världen.

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)