Informationen om genomslaget hos välfärdsområdenas tjänster stöder styrningen av områdena

De nya mätare som är öppna för alla ger en överblick över befolkningens hälsa och välfärd enligt välfärdsområde. Uppgifterna kan i fortsättningen utnyttjas vid styrningen och ledningen av välfärdsområdena.

Välfärdsområdenas finansiering utgör en betydande del av statsbudgeten. Som stöd för styrningen av välfärdsområdena behövs utöver ekonomisk information även information om befolkningens välfärd och servicebehov samt om tjänsternas genomslag. Välfärdsområdena är dessutom skyldiga att jämföra sina egna uppgifter med uppgifterna i andra områden.

Indikatorerna för välfärdsunderskott och indikatorerna för basservicens genomslag publicerades den 21 juni. Indikatorerna främjar utnyttjandet av information om kostnadseffekterna vid styrningen av välfärdsområdena. Med hjälp av indikatorerna kan man bedöma befolkningens behov, servicens genomslag och kostnadsfördelningens träffsäkerhet i välfärdsområdena. Indikatorerna ger en bild av den inledande situationen för välfärdsområdena när ansvaret för att ordna tjänster överfördes till dem. Målet är att genomslagsinformationen i fortsättningen ska utnyttjas vid styrningen och ledningen av regionerna. Genom att utveckla servicens genomslagning och genom att rikta begränsade resurser dit behovet är störst kan man åstadkomma mer hälsa och välfärd.

Indikatorerna är öppna för alla och kan utnyttjas till exempel av ministeriernas tjänstemän och välfärdsområdenas anställda samt av medborgare och medierepresentanter. Indikatorerna har tagits fram i samarbete mellan finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet och de har förverkligats av Nordic Healthcare Group (NHG).

Indikatorerna sammanställer uppgifter om kostnadsverkningar till stöd för styrningen av regionerna

Indikatorerna för välfärdsunderskott visualiserar information om välfärdsunderskott: invalidpensioner, förtida dödsfall och år med svag funktionsförmåga. Välfärdsunderskottet har fördelats enligt välfärdsområde, befolkningsgrupp och diagnos. Med hjälp av indikatorerna kan man till exempel granska hur många unga som får invalidpension på grund av psykisk ohälsa i ett visst område eller hur mycket hjärt- och kärlsjukdomar försämrar funktionsförmågan hos invånarna i området i förhållande till andra områden. Uppgifterna har presenterats för de senaste fem åren, vilket också gör det möjligt att granska trender.

Genomslagsindikatorerna för basservicen omfattar missbrukartjänster, mentalvårdstjänster, familjecentralernas tjänster, social- och hälsocentralernas mottagningsverksamhet samt mun- och tandvården. Med hjälp av genomslagsindikatorerna kan man till exempel granska vårdbalansen för patienter med långvarig sjukdom vid social- och hälsocentralerna eller antalet unga som löper risk för utslagning. Indikatorerna innehåller även uppgifter om kostnaderna för motsvarande tjänster, vilket gör det möjligt att få en uppfattning om varje tjänsts genomslag och kostnader med en enda blick.

Finansministeriets Kompetenscenter för kostnadseffektivitet -projekt hjälper, i nära samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, den offentliga sektorn att hitta åtgärder som ger så stor nytta som möjligt i förhållande till kostnaderna för servicen. När ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet överfördes till välfärdsområdena vid ingången av 2023 kommer social- och hälsovårdsministeriet stegvis att öka genomslagningens betydelse i den nationella styrningen av social- och hälsovården. Social- och hälsovårdens genomslag utvecklas på en nationell övergripande plan.

Mer information:
Laura Pitkänen, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30097, laura.pitkanen(at)gov.fi
Andreas Blanco Sequeiros, direktör, tfn 02951 63347, andreas.blancosequeiros(at)gov.fi