Utredning
Kompensationen av energipriserna handlar i stor utsträckning om traditionell inkomstfördelningspolitik

Det är enligt en utredning som gjorts av en av finansministeriet tillsatt arbetsgrupp inte ändamålsenligt att man i stor utsträckning kompenserar hushållen för de stigande energipriserna och det är heller inte lönsamt att införa ett nytt system med sociala förmåner. Den sociala orättvisan i anslutning till energipriserna kan i regel kompenseras med befintliga medel.

Arbetsgruppen hade i uppdrag att före regeringsförhandlingarna våren 2023 bereda en stödmodell som kunde öka energiskattesystemets klimaträttvisa och svara på de oskäliga sociala konsekvenser som följer av höjningen av marknadspriserna på el och bränslen. Arbetsgruppen utredde i stor omfattning ekonomiska, datastrukturmässiga och lagstiftningsmässiga aspekter i anslutning till kompensationen av energipriserna, utarbetade en stödmodell och bedömde den i förhållande till befintliga lösningar. 

Det är inte ändamålsenligt att hushållen kompenseras i omfattande mån för de stigande energipriserna

Av utredningarna framgick att det inte är ändamålsenligt att i stor utsträckning kompensera hushållen för förändringar i priset på energiprodukter. Det är sannolikt att en omfattande kompensation påskyndar prisutvecklingen på kort sikt, eftersom prisstegringen beror på det knappa utbudet på produkterna i fråga jämfört med efterfrågan. För att läget ska förbättras krävs ett ökat utbud på energi – det höga priset uppmuntrar till satsningar på produktion. 

Arbetsgruppen utredde också i större utsträckning omfattningen av de datalager som används inom den offentliga förvaltningen med tanke på automatiserade stödsystem. Det framgick att om man till exempel ville utnyttja inkomstregistret i större utsträckning vid automatiseringen av stöd som riktas till medborgarna borde dess datainnehåll utvecklas från det nuvarande. 

De önskade målen kan uppnås med befintliga stödformer

Utarbetandet av stödmodellen handlar enligt arbetsgruppen i stor utsträckning om traditionell inkomstfördelningspolitisk debatt, där spänningarna uppstår mellan kompensationens storlek och andra mål. Kompensationsmodeller som baserar sig direkt på konsumtionen av energiprodukter försvagar till exempel hushållens incitament att begränsa användningen av energiprodukter. Å andra sidan innebär de stora variationerna i energikonsumtionen inom olika inkomstgrupper och regioner att jämnstora inkomst- och regionbaserade stödmodeller är för små för en del av målgruppen och oskäligt stora för en annan del. Enligt arbetsgruppen bör man också komma ihåg att prisstegringen på energiprodukter inte bara syns direkt i priset på energiprodukter utan också indirekt i priset på andra produkter. 

Det är enligt arbetsgruppens slutsatser ändamålsenligt att den sociala orättvisan i samband med priset på energiprodukter i huvudsak kompenseras med befintliga medel som en del av den normala inkomstfördelningspolitiska debatten. Befintliga medel, såsom stöd för boende, riktas redan i huvudsak till samma grupp som den nya stödmodellen. Dessutom tar de automatiska indexjusteringarna i dem inte bara hänsyn till de direkta konsekvenserna av prisstegringen på energiprodukter utan också deras indirekta effekter till exempel på grund av trycket på att höja priserna på andra produkter. De fall som blir kvar i en död vinkel kan åtgärdas med hjälp av mer precisa åtgärder.

Det vore i princip också möjligt att skapa ett automatiskt inkomststöd som en del av den nya stödmodellen eller det nuvarande systemet. Ett sådant stöd skulle betalas om vissa villkor uppfylls, till exempel när bränslepriset höjs i viss mån. Det finns dock flera utmaningar med stödet i fråga. Priserna på energiprodukter varierar dagligen, till och med varje timme. Det är inte ändamålsenligt att kompensera mycket kortvariga förändringar genom inkomstöverföringar, eftersom höjningar ofta efterföljs av en motsvarande prissänkning. Mer bestående pristoppar visade sig däremot vara sällsynta. Det är enligt arbetsgruppen ändamålsenligt att reagera på dessa slags ovanligare pristoppar utifrån en helhetsbedömning från fall till fall i stället för en automatisk lösning. 

Mer information:
Jukka Mattila, finansråd, tfn 02955 30409, jukka.mattila(at)gov.fi
Tuomas Laiho, specialsakkunnig, tfn 02955 30815, tuomas.laiho(at)gov.fi