Kommunekonomiprogrammet för 2024–2027
Stora reformer förändrar kommunernas verksamhetsmiljö och finansiering

Social- och hälsovårdsreformen och reformen av arbets- och näringstjänsterna försvårar prognostiseringen av kommunernas ekonomi i och med att kommunernas uppgiftsområden, kostnader och inkomststruktur förändras kraftigt. Även om den kommunala ekonomin för de närmaste åren ser relativt bra ut, medför befolkningens åldrande en svagare skatteinkomstutveckling och sämre tillgång på arbetskraft i kommuner med en åldrande befolkningsstruktur. Samtidigt är investeringstrycket i växande kommuner fortsatt stort, och den höjda räntenivån ökar också kommunernas kostnader för skuldhantering.

Differentieringen av kommunerna ser ut att fortsätta även under de kommande årtiondena. Olika kommuner utsätts för förändringstryck av mycket olika slag och omfattning. I stora och växande kommuner är investeringstrycket stort, medan kommuner med minskande barn- och ungdomsåldersklasser möts av utmaningen att anpassa servicenätet och verksamheten så att de motsvarar det minskande servicebehovet.

I syfte att dämpa kostnadsökningen och trygga tjänsternas kvalitet och tillgången på kompetent arbetskraft är man både i kommunerna och på nationell nivå tvungna att hitta nya sätt att producera tjänster. Ett exempel är den reform av arbets- och näringstjänsterna som träder i kraft 2025, och som innebär att största delen av kommunerna i fortsättningen ordnar tjänster i samarbete med andra kommuner.

Konsekvenserna av reformen av arbets- och näringstjänsterna beaktas i kommunekonomiprogrammet

I och med reformen av arbets- och näringstjänsterna överförs ansvaret för att ordna tjänsterna till kommunerna, och kommunerna får större ansvar för finansieringen av arbetslöshetsförmåner. Statsandelarna för basservicen ökas med cirka 900 miljoner euro så att ökningen täcker de kostnader som överförs till kommunerna det år då reformen träder i kraft. Statsandelen för basservicen uppgår till totalt 2,7 miljarder euro 2024 och till cirka 3,7 miljarder euro i slutet av ramperioden 2027. Reformen ökar personalen i kommunerna med cirka 4 000 årsverken.

Kommunekonomiprogrammet innehåller också en preciserad bedömning av konsekvenserna av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Enligt bokslutsprognoserna för 2022 uppgår de kostnader som överförts till välfärdsområdena till 21,8 miljarder euro, vilket är cirka 567 miljoner euro mer än i budgeten för 2022.

Även uppskattningarna av intäkterna från samfundsskatten och kommunalskatten 2022 har ökat. För att de kostnader och inkomster som överförs från kommunerna ska kunna avstämmas så att de blir lika stora, finns det enligt nuvarande bedömning ett behov av ytterligare överföringar på cirka 99 miljoner euro i fråga om statsandelen för kommunal basservice.

Avstämningen av de inkomster och kostnader som överförs kommer att beaktas i statsandelarna för basservicen från och med 2024. När det gäller 2023 kommer hälften av avstämningen att dras av från statsandelarna för 2024 och hälften från statsandelarna för 2025.

Obalansen mellan inkomster och utgifter ökar under ramperioden

Räkenskapsperiodens resultat inom den kommunala ekonomin var starkt 2022 trots att det försämrades jämfört med året innan. Årsbidraget räckte till för att täcka nettoinvesteringarna och avskrivningarna. Det starka resultatet förklaras av den gynnsamma utvecklingen av sysselsättningen och ekonomin och av den ökning av skatteinkomsterna som utvecklingen lett till. Omkostnaderna ökade kraftigt, och de minskade coronaunderstöden syntes som minskade verksamhetsintäkter i kommunerna. 

År 2023 ser ut att bli ett rekordstarkt år inom den kommunala ekonomin. Den kommunala ekonomin stärks temporärt med drygt en miljard euro: i och med social- och hälsovårdsreformen överförs kostnader på välfärdsområdena, men reformens minskande effekt på kommunernas skatteinkomster syns ännu inte fullt ut i kommunal- och samfundsskatteinkomsterna. År 2024 minskar effekten, och räkenskapsperiodens resultat och kassaflödet från verksamheten och investeringarna beräknas återgå till ungefär samma nivå som 2022. Den ekonomiska utvecklingen är varierande både inom kommunstorleksgrupperna och mellan olika kommunstorleksgrupper.

Obalansen mellan inkomster och utgifter ökar något under ramperioden, och kassaflödet från verksamheten och investeringarna försämras så småningom. Tillväxttakten för lånestocken inom den kommunala ekonomin avtar emellertid avsevärt jämfört med den genomsnittliga tillväxttakten under det senaste årtiondet. Investeringstrycket i tillväxtcentrumen, det eftersatta underhållet och den gröna omställningen håller investeringarna på en hög nivå. Dessutom kommer den allmänna höjningen av räntenivån under de kommande åren också att synas som tilläggskostnader inom den kommunala ekonomin, vilket skärper kommunernas ekonomi.

Vad är kommunekonomiprogrammet?

Syftet med kommunekonomiprogrammet är att fördjupa den bedömning av kommunernas ekonomi som ingår i planen för de offentliga finanserna. Kommunekonomiprogrammet för våren 2023 innehåller inga nya statliga åtgärder eller riktlinjer som påverkar den kommunala ekonomin, utan dess primära syfte är att beskriva läget inom den kommunala ekonomin, den gångna regeringsperioden och utvecklingsutsikterna inför den kommande regeringsperioden.

I samband med kommunekonomiprogrammet publiceras också en kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket. En preliminär statsandelskalkyl för 2024 och en kommunspecifik social- och hälsovårdskalkyl publiceras under första veckan i april.

Ytterligare information:
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(a)gov.fi
Minnamaria Korhonen, specialsakkunnig, tfn 02955 30586, minnamaria.korhonen(a)gov.fi
Unna Heimberg, finansexpert, tfn 02955 30280, unna.heimberg(a)gov.fi
Lauri Piirainen, finansexpert, tfn 02955 30521, lauri.piirainen(at)gov.fi (kalkyl över utgiftstrycket)