Stramt budgetförslag som väntat

Finansminister Alexander Stubbs budgetförslag för 2016 är som väntat stramt, och det baserar sig på regeringsprogrammet. Det slutliga beloppet i budgetförslaget är 53,9 miljarder euro.

Regeringen kommer att behandla budgetförslaget vid budgetmanglingen den 9-10 september. Planen för de offentliga finanserna ska behandlas samtidigt.

Budgetförslaget och planen för de offentliga finanserna bereds i ett läge med knappt någon som helst ekonomisk tillväxt under de senaste fyra åren, dels på grund av ett svagt konjunkturläge och dels på grund av långvarigare strukturella problem. Utsikterna för de närmaste åren är också dystra. Den offentliga ekonomin har belastats av den utdragna lågkonjunkturen den, och går med underskott sjunde året i följd.

För att trenden ska vändas behövs tillväxt- och sysselsättningsfrämjande strukturella reformer och konkurrenskraftsfrämjande åtgärder. Dessutom bör man värna om den finländska offentliga ekonomins uthållighet genom ansvarsfull ekonomisk politik.

Budgetförslaget verkställer besparingar som ingår i regeringsprogrammet

Det slutliga beloppet i finansministeriets budgetförslag för 2016 är 53,9 miljarder euro, något mindre än vad som budgeterats för 2015.

Anslagen har fastställts med hänsyn till anpassningsåtgärderna i regeringsprogrammet, vilka riktas mot olika förvaltningsområden i stor omfattning. Statens utgifter minskar år 2016 med 900 miljoner euro netto jämfört med 2015 tack vare besluten om anpassning av statsfinanserna. Besparingarna riktas bl.a. mot utvecklingssamarbetsutgifterna (200 miljoner euro), undervisningen och högskolorna (en besparing om 210 miljoner euro inom den offentliga ekonomin, varav ca 170 miljoner omfattar statsfinansiering), ersättningarna för sjukvård (en besparing om ca 78 miljoner euro inom den offentliga ekonomin, varav ca 35 miljoner berör staten), omkostnaderna inom statsförvaltningen (ca 40 miljoner euro) samt indexförhöjningarna av förmånsutgifterna. Ett antal kundavgifter höjs också.

Å andra sidan kommer anslagsnivåerna att höjas på grund av vissa tilläggssatsningar som regeringen beslutat om. Garantipensionen höjs med ca 23 euro i månaden. Höjningens kostnadsinverkan är 30 miljoner euro år 2016. En tilläggssatsning på 50 miljoner euro görs i den interna säkerheten, och den riktas till inrikesministeriet, justitieministeriets och finansministeriets förvaltningsområden. Andra tilläggssatsningar riktas bl.a. till försvarets materielupphandling (50 miljoner euro) samt till anhörig- och familjevårdares ledighetssystem (sammanlagt 85 miljoner euro).

Utgiftsnivån höjs dessutom av flera lagstadgade utgiftsposter, såsom de ökade arbetslöshetsutgifterna, ökningen av statens pensionsutgifter och justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Besparingar som kräver ytterligare utredningar har ännu inte införts i budgetförslaget. Dessa ändringar genomförs före budgetmanglingen. Ifall besparingarna inte förverkligas till fulla beloppet, ska ersättande besparingar enligt regeringsprogrammet göras inom samma förvaltningsområde.

Sysselsättningen stöds genom beskattning

Beskattningen av arbete lättas i enlighet med regeringsprogrammet speciellt för låg- och medelinkomsttagares del genom en förhöjning av arbetsinkomstavdraget med 450 miljoner euro år 2016. Skattegrunderna vid förvärvsinkomstbeskattningen lindras också år 2016 så att de motsvarar ändringen av lönenivåindexet. Lättandet av beskattningen av arbete främjar sysselsättning och förstärker köpkraften.

Bilbeskattningen lättas under regeringsperiodens gång med sammanlagt 200 miljoner euro. Första delen av lindringen som fördelas över fyra år verkställs våren 2016.

De skatteförhöjningar som verkställs 2016 gäller i huvudsak den indirekta beskattningen. Tobaksskatten, fordonsskatten, avfallsskatten samt skatten på uppvärmnings-, kraftverks- och arbetsmaskinsbränslen höjs sammanlagt med ungefär 200 miljoner euro. Avdragbarheten för räntan på bostadsskuld minskas ytterligare. Giltighetstiden av solidaritetsskatten förlängs också.

Tyngdpunkten för beskattningen förflyttas i enlighet med regeringsprogrammet under regeringsperiodens gång från beskattning av arbete och företagande framför allt mot skadeskatter. Effekten av de skatteändringar som överenskommits i regeringsprogrammet är i sin helhet lättande år 2016. Skatteändringarna stöder sysselsättning och tillväxt.

Underskottet inom statsfinanserna 5,3 miljarder euro

Finansministerns budgetförslag har ett underskott på 5,3 miljarder euro. Beslut om satsningar i de s.k. spetsprojekten fattas före budgetmanglingen, och deras inverkan på anslagen och budgetbalansen har därför inte beaktats i detta skede. Innevarande års underskott var enligt sommarens tilläggsbudgetproposition ungefär 5,2 miljarder euro, och det beräknas öka något nästa år. Statsskulden beräknas stiga till 106 miljarder euro år 2016.

Inkomsterna inom statsekonomin beräknas uppgå till 48,7 miljarder euro, varav 40,9 miljarder utgörs av skatteinkomster. Statens skatteintäkter beräknas växa med ca 2½ %, dvs. knappt 1 miljard euro jämfört med vad som budgeterats för 2015.

Inkomsterna, utgifterna och balansen inom statens budgetekonomi, samt statsskulden 2015-2016 (miljarder euro), nuläge och uppskattning från våren/vintern inom parentes

Uppskattning av nuläget: för innevarande års del anges de belopp som budgeterats för 2015, för 2016 års del finansministerns budgetförslag.

Uppskattningarna från våren/vintern 2015 inom parentes: för innevarande års del budgeten för 201, för 2016 års del uppskattningar från den tekniska planen för de offentliga finanserna.

Ökningen av kommunernas utgifter tyglas

De anpassningsåtgärder i regeringsprogrammet som riktas bl.a. mot effektiviseringen av den specialiserade sjukvården, förskolepedagogiken och äldrevården syftar till att hålla tillbaka ökningen av kommunernas utgifter. Vissa kundavgifter kommer också att höjas. Kommunernas statsandelar ökar tack vare justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna med 0,4 miljarder euro.

Statens åtgärder förstärker kommunalekonomin år 2016 med ca 450 miljoner euro netto, då man tar i beaktande även de åtgärder som fastslagits redan tidigare.

Målet med planen för de offentliga finanserna är stabilitet

Tillsammans med budgetpropositionen för nästa år bereds planen för de offentliga finanserna för hela valperioden 2016-2019. Planen för de offentliga finanserna fungerar även som Finlands stabilitetsprogram, och den innehåller i enlighet med inhemsk och EU-lagstiftning ett mål för det strukturella saldot inom de offentliga finanserna (MTO) på medellång sikt. Dessutom fastslås nationella mål för det strukturella saldot inom statsfinanserna, kommunalekonomin, arbetspensionsfonderna och andra socialskyddsfonder ända tills 2019. Förslag till åtgärder för uppnåendet av dem ska också läggas fram.

Verkställandet av regeringsprogrammet fortsätts under 2017-2019, inkl. verkställandet av de direkta anpassningsåtgärderna för den offentliga ekonomin som ingår i det.

För att målsättningarna i regeringsprogrammet ska kunna uppnås krävs en mycket återhållsam ekonomisk politik. Samtidigt bör man också se till att Finland inte blir föremål för ett underskottsförfarande i enlighet med EU-regleringen. Regeringen är beredd att reagera om uppnåendet av målsättningarna stagnerar.

Behandlingen av budgetförslaget för 2016 och planen för de offentliga finanserna:

14.8. Finansministeriets förslag till budget för 2016 publiceras på nätet.

25.−26.8. Förhandlingarna mellan ministerierna och FM

9.−10.9. Regeringens förhandlingar, den s.k. budgetmanglingen  

28.9. Behandling av budgetförslaget och planen för de offentliga finanserna vid statsrådet. Budgeten och planen för de offentliga finanserna publiceras på FM:s webbplats

Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering

Finansministeriets förslag till budget för år 2016 (offentligt fredagen 14.8)

Ytterligare information:

Hannu Mäkinen, budgetchef, tfn 02955 30330

Terhi Järvikare, överdirektör, skatteavdelningen, tfn 02955 30113

Suvi Aherto, finansministerns specialmedarbetare, tfn 050 349 6121