Finansministeriet publicerade sina sote-beräkningar

Finansministeriet har beräknat konsekvenserna som en sote-reform enligt utkastet som presenterats av riksdagens social- och hälsovårdsutskott skulle ha för kommunerna. Kalkylen illustrerar även den sammanlagda effekten av den föreslagna reformen samt statsandelsreformen och nedskärningen av statsandelarna. Effekterna har åskådliggjorts genom en beskrivning av hur mycket kommunalskatteprocenten borde ändras för att kommunens finansiella ställning skulle förbli oförändrad.

Vid utvärderingen av siffrorna bör man notera att alla ändringar inte träder i kraft samtidigt. Kalkylen beskriver läget då samtliga reformer är till fullo i kraft. Som exempel kan nämnas att de kommunspecifika ändringar som beror på sote-finansieringen och statsandelssystemet som träder i kraft vid ingången av 2015 utjämnas med hjälp av övergångsarrangemang, så att deras effekter realiseras för kommunernas del på ett stegvist sätt under loppet av 4-5 år. De nedskärningar av statsandelarna som ingår i kalkylen beskriver läget år 2017 (fastslagna under regeringsperiodens gång). För sote-finansieringens del har man tagit i beaktande det föreslagna förändringstaket på +/- 200 euro/invånare.

Sote-reformens kalkylmässiga höjningstryck mot kommunens inkomstskatteprocent är enligt kalkylen som högst 2 procentenheter. Den kalkylmässiga sänkningen är som mest lika stor.

I kalkylen, som förutom sote-reformen även inkluderar verkningarna av den tidigare fastslagna statsandelsreformen och nedskärningar av statsandelarna, uppgår det kalkylmässiga trycket mot skatteprocenten som högst till +6,7 procentenheter (höjningstryck) och som lägst till -2,4 procentenheter (sänkningsmarginal). Skatteprocenten för en enskild kommun kunde kalkylmässigt stiga högst till 27,66 procent och sjunka till 18,11 procent. Vid granskningen av skatteprocent bör man dock ta hänsyn till att effekterna fördelas över flera år, och de verkliga skatteprocenten behöver aldrig ligga på den ovan nämnda nivån. Sote-reformens verkningar på kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovårdskostnaderna har heller inte kunnat tas i beaktande i kalkylen. 

Ytterligare information:

Jukka Pekkarinen, finanspolitisk koordinerare, tfn 02955 30169
Timo Viherkenttä, understatssekreterare, tfn 02955 30780
Auli Valli-Lintu, regeringsråd, tfn 02955 30079
Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30388