Utsikterna för den kommunala ekonomin försämras kraftigt
Höstens kommunekonomiprogram visar att kommunernas ekonomiska utsikter försvagas. Läget försämras klart redan under innevarande år. Kommunernas utgifter ökar i huvudsak på grund av kostnadsökningar till följd av inkomstutvecklingen och ökade investeringsbehov. Nästa år påverkas kommunernas verksamhet och ekonomi kraftigt av att sysselsättningstjänsterna överförs till kommunerna. Staten lindrar effekterna av preciseringen av kalkylen över överföringen av social- och hälsovården med en permanent ökning av statsandelen med 277 miljoner euro från och med 2025.
Kommunala ekonomin stärks genom statliga åtgärder
De sammanlagda effekterna av statens åtgärder bedöms stärka den kommunala ekonomin som helhet med ca 270 miljoner euro i förhållande till budgeten för föregående år. Det beslut av regeringen som har de mest betydande nettoeffekterna gäller lindringen av preciseringen av kalkylen över överföringen av social- och hälsovården genom en permanent ökning av statsandelen med 277 miljoner euro från och med 2025.
Staten anvisar ca 5,6 miljarder euro för statsbidrag till kommunerna 2025, och statsbidragen ökar med ca 8 procent jämfört med 2024. Under 2025 uppgår statsandelen för kommunal basservice till cirka 3,4 miljarder euro.
Statsandelen ökar jämfört med den ordinarie budgeten för 2024 med ca 875 miljoner euro framför allt till följd av arbets- och näringsservicereformen som träder i kraft vid ingången av 2025 och totalrevisionen av integrationslagen. Ordnandet av arbetskraftsservice och vissa integrationstjänster medför nya statsandelsuppgifter för kommunerna, för vilka man beviljar en statsandel på 100 procent på riksnivå, men allokeringen av finansieringen så att den motsvarar kostnaderna kan variera från kommun till kommun. Finansieringsmodellen innehåller en övergångsperiod på två år för att jämna ut effekterna.
En betydande obalans mellan inkomster och utgifter kräver anpassningsåtgärder av kommunerna
Kommunernas skatteintäkter beräknas öka med 4,2 procent år 2025 jämfört med 2024. Ökningen av skatteinkomsterna beräknas vara måttlig under hela granskningsperioden fram till 2028. Trots det kommer obalansen mellan inkomster och utgifter i den kommunala ekonomin att fördjupas under de närmaste åren, särskilt på grund av de stigande kostnaderna, investeringsbehoven och avstämningarna och återkraven av statsandelar i anslutning till social- och hälsovårdsreformen.
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde riskerar att försvagas 2025 - 2028 och bli ca 1,9 - 2,1 miljarder euro negativt. Lånestocken inom den kommunala ekonomin beräknas stiga från 19,9 miljarder euro 2023 till 28,0 miljarder euro 2028. Den betydande obalansen mellan inkomsterna och utgifterna kräver att verksamheten anpassas till de disponibla inkomsterna.
Vad är kommunekonomiprogrammet?
Höstens kommunekonomiprogram fördjupar den bedömning av den kommunala ekonomin som görs i samband med budgetberedningen. Kommunekonomiprogrammet bereds i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet. Sekretariatet har representanter från alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin och från Kommunförbundet.
Kommunekonomiprogrammet för 2025-2028, hösten 2024
Kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket
Mer information om kommunekonomiprogrammet:
Teija Kauhanen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 619, teija.kauhanen (at) gov.fi
Lotta Mattsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 457, lotta.mattsson(at)gov.fi
Ville Salonen, finansråd, tfn 02955 303 88, ville.salonen (at) gov.fi.
Lauri Piirainen, finansexpert, tfn 0295 530 521, lauri.piirainen(at)gov.fi (kommunspecifik kalkyl över utgiftstrycket)