Statsrådet och ministerierna Media

Högkonjunkturen fortsätter under de kommande åren

Finansministeriet 19.12.2017 11.00
Pressmeddelande

Den finländska ekonomin växer med 2,4 procent 2018 enligt finansministeriets ekonomiska översikt som publicerades den 19 december. Det gynnsamma konjunkturskedet förbättrar sysselsättningen, minskar på underskottet inom de offentliga finanserna och bromsar upp skuldsättningen.

Den finländska ekonomin beräknas växa med 3,1 procent år 2017, varefter tillväxten avtar till kring två procent.

Ekonomin stöds under de närmaste åren både av utrikeshandeln och av inhemsk efterfrågan. Exporttillväxten jämnar ut sig och närmar sig tillväxten inom världshandeln, och nettoexportens tillväxtstödjande inverkan minskar. Hushållens konsumtionsefterfrågan begränsas av att ökningen av de disponibla inkomsterna avtar. Ökningen av privata investeringar avtar också, men investeringarna överskrider för första gången på länge 19 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP).

Lönestigningen tilltar 2018 och 2019. Enhetsarbetskostnaderna höjs återhållsammare än hos de konkurrerande länderna, och den finländska produktionens konkurrenskraft förbättras ytterligare. Produktiviteten av arbete förbättras snabbare än på åratal. Det gynnsamma konjunkturläget förbättrar sysselsättningen och minskar på arbetslösheten.

Exporten höjer tillväxten

Exporttillväxten blir kraftig år 2018 tack vare efterfrågan, och Finland tappar inte marknadsandelar längre. Företagens förbättrade konkurrenskraft stöder den gynnsamma exportutvecklingen ytterligare. Exporten vilar även i fortsättningen i huvudsak på varuexport. Nettoexporten stöder tillväxten under hela prognosperioden, även om importen av produktionsinsatser växer. Importen ökar förutom på grund av efterfrågan på produktionsinsatser även på grund av inhemsk investerings- och konsumtionsefterfrågan.

Den privata konsumtionen ökar år 2018 tack vare förhöjningen av lönenivån och den förbättrade sysselsättningen. Samtliga investeringsformer ökar tack vare den positiva internationella utvecklingen och de fortsätningsvis låga räntorna. Konjunkturläget ser inte ut att avmattas inom byggandet.

Lönenivån höjs med 2 procent år 2018, förutsatt att löneuppgörelserna följer avtal som redan ingåtts. Löneglidningen förutspås bli lägre än i genomsnitt tack vare lokala avtal och företagsspecifika potter. Priserna höjs år 2018 i stor omfattning inom olika produktgrupper, men inflationen påverkas mest av förhöjningen av tjänstepriserna. Sysselsättningsförhöjningen stiger till en procent.

BNP ökar med 1,9 procent år 2019. Avtagningen av tillväxten beror till stor del på privat konsumtionsefterfrågan, eftersom ökningen av hushållens disponibla inkomster avtar i takt med att inflationen tilltar. De privata investeringarna ökar fortfarande friskt tack vare återhämtningen inom de produktionsmässiga investeringarna. Sysselsättningen fortsätter att öka, men dock något långsammare än tidigare. Uppgången i konsumentpriserna jämnas ut till 1,5 procent år 2019.

Världsekonomin växer kraftigt

Tillväxten är omfattande inom världsekonomin. Utsikterna har förstärkts speciellt inom euroområdet. Världshandeln har återupplivats tack vare den tilltagande tillväxten, och den växer nu klart snabbare än världens BNP. Världshandeln koncentreras i större omfattning än tidigare på investeringsprodukter, vilket beror på de förbättrade utsikterna i de viktigaste ekonomierna.

Riskerna inom den inhemska ekonomin i balans

Hushållens konsumtion kan öka snabbare än väntat om sysselsättningen överraskar positivt och konsumenternas förtroende hålls på en hög nivå. Om hushållens förtroende däremot börjar sjunka och om hushållen börjar spara, eller om efterfrågan börjar begränsas av kapacitetsbristen, kostnaderna höjas och inflationen att tillta kraftigare, kan hushållen konsumera mindre än väntat.

Tillväxten minskar på skuldsättningen men avhjälper inte underskottet i de offentliga finanserna

De offentliga samfundens skuld började minska i förhållande till BNP år 2016. Den snabba BNP-ökningen minskar på skuldkvotet och det ser ut att sjunka till lite mindre än 60 procent år 2019.

Det gynnsamma konjunkturläget minskar även på underskottet i de offentliga finanserna. Tillväxten räcker trots allt inte till för att återställa den finansiella balansen inom den offentliga ekonomin. Inkomsterna räcker inte till för att täcka utgifterna ens under en konjunkturtopp. Statsfinanserna dras fortfarande med ett betydande underskott.

Den tillfälliga högkonjunkturen förstärker inte de offentliga finanserna på längre sikt. Utgifterna ökar på grund av befolkningsåldrandet, och den offentliga ekonomin belastas under hela nästa årtionde.  Risken finns att skuldkvoten börjar växa på nytt då tillväxten avtar och utgiftsökningarna fortsätter.

”Den finländska ekonomin växer kraftigt. Det gynnsamma konjunkturläget verkar dessutom vara långvarigare än väntat. Tillväxten gör det möjligt att skapa en buffert inom den offentliga ekonomin för magrare tider och att gå vidare reformer som stödjer sysselsättning och förbättring av produktiviteten på längre sikt”, konstaterar överdirektören, avdelningschefen Mikko Spolander.

Ekonomisk översikt, vintern 2017
Presentationsmaterial från pressmötet (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi (reala ekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (offentliga ekonomin)