Över en fjärdedel av finländarna har uträttat ärenden via chatt
Redan 29 procent av finländarna har utnyttjat digitala distanstjänster. Det vanligaste medlet för uträttande av ärenden är chatt, framgår av en enkät som finansministeriet beställt.
Mera än var fjärde finländare har utnyttjat chattjänster, främst i kommunikationen med kundstödet och försäljarna vid webbaffärer.
Användningen av andra distanstjänster, såsom virtuell mottagning hos läkaren eller en hälsovårdare, webbmöten i anslutning till bank- eller försäkringsärenden eller allmänna rådgivningstjänster via videouppkoppling har varit betydligt mindre.
Man förhåller sig dock positivt till provandet av dessa tjänster. De som utnyttjat distanstjänster har i regel varit nöjda med servicen.
FPA:s och polisens kunder särskild intresserade av distansservice
Man begärde besvararnas åsikter om de mest bekväma sätten att sköta kommunikationen med den offentliga förvaltningen. Svaren varierade från fall till fall:
- FPA:s rådgivning: distansservice från hemmet
- rådgivningen i fråga om polisens tillståndsärenden: distansservice från hemmet
- hälsovårdarens mottagning: personligt besök
- konsultering hos TE-servicens karriärpsykolog: personligt besök
- rättshjälp: personligt besök
Svararna betraktade förbättringen av tillgången till service och medborgarnas jämställdhet som särskilt positivt med distansservicen.
Egen tid sparas
Tidsbesparingen hör enligt svararna till de viktigaste nyttorna med distansservice, liksom även att tillgången till service inte är bundet till någon viss plats. Förhållandevis ofta omnämns även besparingar i fråga om resekostnader, nyttorna för rörelseförhindrade samt tillhandahållandet av service nära människorna. Personlig service av fysiska personer var klart viktigare för den äldsta åldersgruppen än för andra åldersgrupper.
”Poängen med distansservice är att man inte behöver gå någonstans. Inte ens till ett samserviceställe. Det är klart att dessa slags servicepunktrådgivare utgör ett alternativ till dem som inte har någon egen dator eller som annars har en hög tröskel för distansservice.”
”Nyttan med distansservice är tillgänglighet och flexibilitet. De möjliggör all slags besparing av tid och möda. Tjänsten underlättar livet.”
Nackdelarna är t.ex. de tekniska problemen med nätuppkopplingar, bristfälliga informationstekniska kunskaper, datasäkerheten, nedläggningen av verksamhetsnätverket och behovet av att skaffa lämplig utrustning.
Avstånd ökar intresset
Finländarna ser sig själva som sannolika användare av distansservice. Även dem, som förhåller sig aningen misstänksamt till distansservicen, kommer förmodligen åtminstone att bekanta sig med tjänsterna i framtiden.
En klar majoritet anser att man hellre sköter sina ärenden från hemmet om avståndet till den närmaste myndigheten skulle vara minst 40 km. Största delen önskar att distansservice skulle tillhandahållas även utanför tjänstetiden, speciellt på vardagarna efter kl. 16.
”Jag ser distansservicen som framtidens ärendehanteringssätt, och som ett gott sådant. Jag hoppas att distansservicen skulle utvecklas och tillhandahållas över allt, så att ingen skulle hamna i olikvärdig ställning. Jag önskar mig tjänster inom hälso- och socialvården. Videoförbindelse skulle vara den bästa kanalen. Pålitlighet och säkerhet är viktiga, och de bör tas i beaktande vid utvecklandet.”
”Distansservicen går en lysande framtid till mötes, förutsatt att ändamålet inte blir viktigare än människorna. Det värsta vore en halvhjärtad, osmidig kompromiss som driver människorna vansinniga av ilska.”
Hemanvändning provas
I enkäten utreddes även finländarnas hållning till hemanvändning av distansservice. Hemanvändning har provats i olika delar av landet sedan i våras.
Den offentliga förvaltningens distansservice kan i dagsläget erhållas vid 57 samserviceställen och servicepunkter i Södra Österbotten, Södra Savolax, Mellersta Finland, Lappland, Norra Österbotten och Egentliga Finland.
Över 2 300 besvarare
Undersökningen beställdes av finansministeriets distansserviceprojekt, och den genomfördes av Taloustutkimus under maj-juli.
Befolkningsenkäten besvarades av 2 304 finländare vid en webbpanel i juni. Svararna var mellan 18 och 79 år, och man har lagt vikt vid att samplet är representativt på riksplan med hänsyn till ålder, kön och boplats.
Den kvalitativa delen av undersökningen besvarades av 28 barnfamiljer och representanter av de stora årskullarna vilka nyligen utnyttjat den offentliga förvaltningens tjänster. Denna andel genomfördes som en ledd webbdiskussion i maj.
Citaten kommer från diskussionerna under den kvalitativa undersökningen.
Hemanvändningsförsöket på FM:s webbplats (på finska)
Ytterligare information:
Nora London, projektkoordinerare, finansministeriet, tfn 02955 30 750, [email protected]
Eelis Laine, projektchef, finansministeriet, tfn 02955 30 260, [email protected]