FI SV

Arkitekturerna - Interoperabilitet

Foto: Marcus Trotzig / Gorilla.

Med interoperabilitet avses myndigheternas förmåga att smidigt utväxla och överföra information mellan processer och system. För medborgare och företag realiserar sig interoperabiliteten som smidiga servicekedjor och kostnadseffektiv serviceproduktion. Interoperabiliteten uppstår emellertid inte av sig själv utan den kräver målmedveten och långsiktig planering. Övergripande arkitekturer utgör i detta sammanhang ett centralt verktyg för utveckling, planering och underhåll.

Övergripande arkitekturer

Utvecklandet av arkitekturerna styrs av visionen, strategin, de aktuella utmaningarna samt planeringen av ekonomin och verksamheten. Arkitekturer används för att hantera helheten, och de styr valet av projekt som inleds. Arkitekturerna styr även verksamhetsprocesser och lösningar som uppstår inom enskilda projekt, och genom vilka målsättningen för arkitekturen så småningom övergår till nuläget. Med övergripande arkitekturer avses ett planeringssätt där man beskriver hur organisationens verksamhetsprocesser, information och system fungerar som en helhet. Arkitekturerna kan även hänvisa till en helhet som består av verksamheten, processerna och tjänsterna, informationen, informationssystemen och de funktioner de producerar.

För att interoperabiliteten mellan olika delar ska kunna planeras på ett vettigt sätt ur övergripande perspektiv bör man först identifiera delarna och kopplingarna mellan dem. Informationsinnehållen måste vara enhetliga på funktionell nivå och processerna måste vara smidigt samordnade. Interoperabiliteten försvåras av olika informationsinnehåll och begreppsapparatur inom de organisationer och informationssystem som ingår i serviceprocessen.

Övergripande arkitekturer är ett av styrmedlen för utvecklandet, och de bör införlivas i organisationens planerings- och beslutsfattandestrukturer. Arkitekturbesluten får inte differentieras från det övriga beslutsfattandet som berör verksamhetsutvecklingen.

Myndigheterna inom den offentliga förvaltningen bör planera och beskriva sina övergripande arkitekturer för att interoperabiliteten ska kunna säkerställas. Informationsförvaltningslagen förutsätter detta, och processen understöds även av den övergripande arkitekturen för den offentliga förvaltningen, som planeras och beskrivs av finansministeriet. JHKA-arbetsgruppen som lyder under JUHTA sköter i praktiken beredningen av och innehållshanteringen i fråga om de övergripande arkitekturerna för den offentliga förvaltningen.

De viktigaste nyttorna med helhetsarkitekturer:

• God och täckande insikt i nuläget och därigenom bättre grund för beslutsfattandet

• Identifiering och beskrivning av strukturer och därigenom bättre utnyttjande av resurser, återanvändning och minskning av överlappningar

• Metodiska förfaranden och verktyg för förändringshantering

• Långsiktiga upphandlingar

• Allokering av resurser till strategiskt viktiga mål

• Riktning av system- och teknologiutvecklingen mot frågor som är väsentliga för verksamheten

Mera information

Lag om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (Informationsförvaltningslagen, 634/2011)

Övergripande arkitekturerna för den offentliga förvaltningen i JulkICT wiki (på finska)

Konsultativ tjänsteman
Riitta Autere
tfn. 02955 30436
förnamn.efternamn@vm.fi