FI SV

Arkitekturerna

Foto: Marcus Trotzig / Gorilla.

Övergripande planering är viktig när man eftersträvar omfattande interoperabilitet. Man bör identifiera delarna av helheten och kopplingarna mellan dem så att samarbetet mellan olika delar ska kunna planeras på ett ur helhetsperspektiv förnuftigt sätt. På teknisk nivå innebär interoperabilitet samordnande av olika systems informationsöverförings- och gränssnittstekniker. Det är emellertid inte tillräckligt, dessutom behövs det på operativ nivå förenhetligande av informationsinnehåll och smidig sammankoppling av processer. Utmaningar för interoperabiliteten medförs av de olika informationsinnehållen och begreppen i de delaktiga organisationernas informationssystem.

Planeringen ska basera sig på verksamheten och bygga på organisationens strategiska målsättningar och operativa krav. Planen ska beskriva hur organisationens handlingsprocesser, information och system fungerar som en helhet. Denna helhetsplan kallas för helhetsarkitektur.

Myndigheterna inom den offentliga förvaltningen ska i syfte att möjliggöra och säkerställa interoperabiliteten för informationssystemen inom den offentliga förvaltningen planera och beskriva sin övergripande arkitektur och iaktta den övergripande arkitektur som finansministeriet planerat och beskrivit.

Utvecklandet av strategin styrs av visionen, strategin, de aktuella utmaningarna samt planeringen av ekonomin och verksamheten. Arkitekturen underlättar hanteringen av helheten och styr valet av projekt som inleds. Arkitekturen styr även handlingsprocesser och lösningar som uppstår vid enskilda projekt, vilket leder till att arkitekturens målläge omvandlas till nuläget.

Övergripande arkitekturen

Den övergripande arkitekturen är en helhet som består verksamheten, processerna och tjänsterna, informationen, informationssystemen och de funktioner de producerar. Den innebär ett övergripande tillvägagångssätt vid administreringen och utvecklandet av organisationen och dess informationssystem.

Övergripande arkitekturen är ett av styrmedlen för utvecklandet och den ska sammanfogas till organisationens planerings- och beslutsfattandestrukturer. Arkitekturbesluten får inte differentieras från det övriga beslutsfattandet i anslutning till verksamhetsutvecklingen.

De viktigaste nyttorna med helhetsarkitekturer:

• God och täckande insikt i nuläget och därigenom bättre grund för beslutsfattandet
• Identifiering och beskrivning av strukturer och därigenom bättre utnyttjande av resurser, återanvändning och minskning av överlappningar
• Metodiska förfaranden och verktyg för förändringshantering
• Långsiktiga upphandlingar
• Allokering av resurser till strategiskt betydelsefulla ärenden
• Riktning av system- och teknologiutvecklingen mot frågor som är väsentliga för verksamheten

Ytterligare information

Lag om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (Informationsförvaltningslagen, 634/2011)

Kontaktinformation

Konsultativ tjänsteman
Jari Kallela
tfn. 02955 30153
förnamn.efternamn@vm.fi