EN FI SV

Arkitekturer – interoperabilitet och god offentlig service som mål

Med interoperabilitet avses myndigheternas förmåga att smidigt utväxla och överföra information mellan processer och system. För medborgare och företag ter sig interoperabiliteten som smidiga servicekedjor och kostnadseffektiv serviceproduktion. Interoperabilitet betyder alltså även myndigheters förmåga att samarbeta i syfte att uppnå gemensamma mål och att förverkliga god förvaltning.
Interoperabilitet uppkommer emellertid inte av sig själv utan den kräver målmedveten och långsiktig planering. Arkitekturer utgör i detta sammanhang ett centralt utvecklings-, planerings- och underhållsverktyg. Arkitekturerna synliggör den övergripande bilden av den offentliga förvaltningens verksamhet. 

Utvecklandet av den offentliga förvaltningen styrs av visionen, strategin, de aktuella utmaningarna samt planeringen av verksamheten och ekonomin. Arkitekturen hjälper att hantera denna helhet och att styra bland annat valet av projekt som verkställer reformer. Arkitekturen är också ett styrmedel som tillämpas på verksamhetsprocesser och lösningar som uppkommer vid enskilda projekt, och genom vilka visionen så småningom omvandlas till nuläget. Övergripande arkitekturer är ett planeringssätt där man beskriver hur verksamhetsprocesserna, informationen och systemen fungerar som en helhet. Med arkitektur hänvisas även till beskrivningshelheten som består av verksamheten, processerna och tjänsterna, informationen, informationssystemen och de funktioner de producerar.


Övergripande arkitekturer är ett av styrinstrumenten för utvecklandet, och därigenom en del av organisationens, och i vidare bemärkelse, hela den offentliga förvaltningens planerings- och beslutsstruktur. Arkitekturbesluten är ett led i beslutsfattandet som har ett samband med utvecklandet av verksamheten. 

Mer information:

Suvi Remes, konsultativ tjänsteman 
finansministeriet, Julkisen hallinnon tieto- ja viestintätekninen osasto / Julk ICT, Tietopolitiikka 0295530039