Kommunekonomiprogrammet 2021 har publicerats

Statens stödåtgärder stärker den kommunala ekonomin betydligt 2020 och 2021. Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin förblir dock svåra, eftersom stödåtgärderna inte räcker till för att avhjälpa den strukturella obalans i inkomst- och utgiftsutvecklingen som plågat den kommunala ekonomin under en längre tid.

Kommunekonomiprogrammet hösten 2020 har utarbetats i anslutning till budgetpropositionen för 2021. Enligt den bedömning som presenteras i programmet är utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin utmanande hösten 2020. Den kommunala ekonomin försvagades ytterligare 2019, den allmänna ekonomiska utvecklingen började avta något redan under andra hälften av 2019 och i början av 2020 påverkades hela den offentliga ekonomin och den kommunala ekonomin kraftigt av coronaviruspandemin och de efterföljande restriktionerna. 

Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin förblir svåra

Enligt finansministeriets ekonomiska avdelnings prognos från hösten 2020 förväntas den finländska ekonomin börja återhämta sig och börja växa långsamt 2021. Prognosen är dock tämligen osäker på grund av den internationella ekonomin. Även om coronapandemin inte är över, är utgångspunkten vid bedömningen av utsikterna för den kommunala ekonomin att coronaläget förblir under kontroll i Finland och att inga nya omfattande avstängningsåtgärder, såsom våren 2020, kommer att vidtas. Det är dock klart att de ekonomiska konsekvenserna av coronan påverkar den kommunala ekonomin också nästa år.

Den kommunala ekonomins inkomst- och utgiftsutveckling kommer under de närmaste åren att ha en betydande strukturell obalans på grund av den långsamma återhämtningen i ekonomin, befolkningsåldrandet, investeringstrycket på grund av byggnadsbeståndets ålder och flyttrörelsen. Resultatet inom den kommunala ekonomin beräknas vara nära balans nästa år, men emedan investeringsnivån förblir hög beräknas kassaflödet från verksamheten och investeringarna bli negativt med ca 2 miljarder euro. Efter 2021 upphör de statliga stödåtgärder som hänför sig till coronavirussituationen och penningflödet från verksamheten och investeringarna blir i slutet av ramperioden drygt 2 miljarder euro negativt. Därför fortsätter också lånestocken inom den kommunala ekonomin att växa snabbt och den riskerar att växa till ca 33 miljarder euro 2024.

Enligt de kommunspecifika tryckkalkyler som gjorts upp i samband med kommunekonomiprogrammet kommer det ekonomiska anpassningstrycket att vara stort inom alla kommunstorleksgrupper under de närmaste åren. Åren 2021–2022 beräknas kassaflödet från verksamheten och investeringarna försvagas i alla kommunstorleksgrupper när statens stödåtgärder minskar. Det försvagade kassaflödet från verksamheten och investeringarna syns i kommunernas lånestockar och som ökat tryck mot att höja kommunalskattesatserna. Antalet kommuner med negativt årsbidrag och underskott beräknas också öka under de närmaste åren.

Ur den kommunala ekonomins synvinkel håller man på att övergå från coronakrisen till en tid efter den akuta krisen. I fortsättningen beror konsekvenserna till många delar inte bara på antalet coronavirusfall i olika regioner, utan också på eventuella nya restriktioner samt på den internationella ekonomins utveckling. De regionala konsekvenserna av koronapandemin kommer att variera betydligt också under de kommande åren. Behovet av strukturella reformer som förbättrar hållbarheten inom kommunsektorn framhävs således ytterligare. Tryggandet av den kommunala ekonomins stabilitet förutsätter dessutom också att kommunerna vidtar egna produktivitets- och anpassningsåtgärder.

Statens coronastöd stärker den kommunala ekonomin avsevärt

Resultatet och saldot i den kommunala ekonomin 2020 håller på att bli klart starkare än vad som framfördes i kommunekonomiprogrammet våren 2020. Förstärkningen beror framför allt på regeringens stödåtgärder som stärker den kommunala ekonomin. Skatteinkomsterna har också utvecklats positivare än vad som förutspåddes i våras. Tack vare stödåtgärderna stärks den kommunala ekonomin klart jämfört med 2019, men kassaflödet från verksamheten och investeringarna förblir fortfarande ca -0,8 miljarder euro negativt.

I samband med budgetmanglingen hösten 2020 beslutade regeringen att anvisa kommunerna tilläggsstöd ännu för 2020. Statsandelarna för basservicen höjs i höstens tilläggsbudgetar med ytterligare 400 miljoner euro och statsunderstödet för sjukvårdsdistrikten med 200 miljoner euro. Dessutom anvisas i höstens tilläggsbudget 355 miljoner euro för full ersättning av direkta kostnader i anslutning till coronaviruset, såsom testning. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ersätts separat för kostnaderna för den höjning av testkapaciteten och den analysverksamhet som gränskontrollen förutsätter upp till högst 200 miljoner euro.

Staten fortsätter att stöda kommunerna 2021

Staten tryggar ordnandet av basservicen genom att fortsätta stödåtgärderna inom den kommunala ekonomin 2021. För statsandelarna för basservicen anvisas ett tillägg på 300 miljoner euro, varav 20 miljoner euro anvisas för höjning av statsandelen enligt prövning. Dessutom fortsätts den temporära höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter ännu 2021, vilket beräknas stärka den kommunala ekonomin med över 500 miljoner euro 2021. 

Kommunerna kompenseras också till fullt belopp för kostnader som direkt hänför sig till coronavirussituationen, t.ex. i anslutning till testning, spårning och vård av patienter. För detta reserveras år 2021 sammanlagt 1,66 miljarder euro.

Utvecklingen av basservicen fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. För kommunernas nya eller utvidgade uppgifter anvisas full finansiering, varvid genomförandet av reformerna inte försvagar den kommunala ekonomin. Läropliktsåldern höjs till 18 år, elev- och studerandevårdens tjänster inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet stärks och småbarnspedagogiken utvecklas. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården revideras.

Tilläggsfinansiering anvisas för att höja personaldimensioneringen inom äldreomsorgen, liksom även för utbildning av närvårdare. Avgifterna för småbarnspedagogik sänks, vilket kompenseras genom en höjning av kommunernas samfundsskatteandel.

Statens åtgärder stärker den kommunala ekonomin som helhet med 865 miljoner euro 2021 jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. En stor del av åtgärderna för att stärka den kommunala ekonomin är tidsbegränsade, men regeringen beslutade i samband med budgetmanglingen att också inleda beredningen av riktlinjerna för kommunpolitikens framtid.

Kommunekonomiprogrammet fördjupar bedömningen av den kommunala ekonomin i budgetpropositionen

Kommunekonomiprogrammet fördjupar bedömningen av den kommunala ekonomin i budgetpropositionen. Syftet med programmet är att bedöma den kommunala ekonomins tillstånd och kommunernas möjligheter att klara av att ordna basservice i enlighet med budgetpropositionen. Kommunekonomiprogrammet fokuserar på utvecklingsutsikterna för kommunekonomin och de regeringens åtgärder som påverkar kommunekonomin. 

Kommunekonomiprogrammet bereds av ett av finansministeriet utnämnt sekretariat med representanter dels från alla centrala ministerier som bereder sådan lagstiftning om kommunernas uppgifter och åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin, dels från Kommunförbundet.

Ytterligare information:

Tanja Rantanen, finansråd, tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at)vm.fi
Jenni Jaakkola, specialsakkunnig, tfn 02955 30493, jenni.jaakkola(at)vm.fi
Miikka Vähänen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30341, miikka.vahanen(at)vm.fi (tryckkalkylerna)

Korrektion 16.10.2020:
Uppskattningen av kompensationerna för förlorade skatteinkomster i vissa kommuner 2022–2024 har korrigerats i kommunekonomiprogrammets tabell för tryckkalkyler (bilaga).