Hoppa till innehåll
Media

Produktivitetsnämnden:
Svag utveckling av produktiviteten i Finland

finansministeriet
Utgivningsdatum 30.9.2022 9.46 | Publicerad på svenska 30.9.2022 kl. 16.17
Pressmeddelande

Utvecklingen av produktiviteten i Finland har varit svag, men kostnadskonkurrenskraften hållits på en god nivå. Enligt produktivitetsnämnden behöver Finland fler högproduktiva företag som kan anställa mer yrkeskunniga arbetstagare.

Produktivitetsnämnden i anslutning till finansministeriet gav ut sin rapport den 30 september. Rapporten innehåller en analys av orsakerna till Finlands exceptionellt långsamma produktivitetstillväxt, allokeringen av resurser, utvecklingen av kostnadskonkurrenskraften och inkomster samt innovationspolitiken i Finland.

Produktivitetsutvecklingen i Finland har varit svag under det senaste årtiondet,  kostnadskonkurrenskraften har däremot tills vidare varit god. En faktor som bidragit till detta är löneflexibiliteten. För en liten öppen ekonomi som Finland är kostnadskonkurrenskraft en viktig faktor på kort sikt, men på lång sikt är det viktigast att trygga ekonomins produktivitet. Enligt produktivitetsnämnden behöver fler högproduktiva företag som kan anställa mer yrkeskunniga arbetstagare.

De viktigaste orsakerna till Finlands långsamma produktivitetstillväxt är

  1. den finländska elektronikindustrins bestående negativa teknikchock
  2. exportindustrins försämrade kostnadskonkurrenskraft efter finanskrisen, vilket bland annat har minskat incitamenten för investeringar
  3. svag resursallokering, som innebär att de mest produktiva företagen inte utgör en tillräckligt stor andel av arbetskraften.

Den svaga resursallokeringen minskar i betydande grad produktiviteten. Företagen verkar använda mindre arbetskraft och mera kapitaltillskott än vad strävan efter ekonomisk vinst skulle förutsätta. Fenomenet tyder å ena sidan på problem med tillgången på kompetent arbetskraft och med regleringen av arbetsmarknaden och å andra sidan på snedvridningar i kapitalinkomstbeskattningen. Den svaga resursallokeringen verkar dock inte vara en följd av brist på konkurrens eller av att ekonomin förnyas långsamt på grund av bristfällig företagsdynamik.

Löneflexibiliteten har bidragit till en god kostnadskonkurrenskraft

Finlands kostnadskonkurrenskraft har hållits på en god nivå under de senaste åren. Registermaterial visar att en flexibel lönebildning har stött såväl kostnadskonkurrenskraften som inkomstutvecklingen. Lönerna reagerar förutom på konjunkturväxlingar också bland annat på skillnader i fråga om produktivitet och lönsamhet. Denna flexibilitet på marknadsvillkor jämnar ut effekterna av bland annat skillnader i efterfrågan på arbetskraft och bidrar till en stabil ekonomisk utveckling.

Produktiviteten kan förbättras med innovationspolitik

I sin rapport ger produktivitetsnämnden också rekommendationer. Enligt nämnden kan produktiviteten främjas genom innovationspolitik, och lyckad innovationspolitik kräver också annat än stöd för investeringar i forskning och utveckling. Att trygga tillgången på kompetent och ofta också högskoleutbildad arbetskraft är ytterst viktigt. En förutsägbar och konsekvent regleringsmiljö skapar förutsättningar för innovationsinvesteringar.

Mer information:

Markku Stenborg, finansråd, Marku.stenborg (at) gov.fi, tfn 02955 30124   

Produktivitetsnämnden har till uppgift att följa utvecklingen av produktiviteten och konkurrenskraften i den finländska ekonomin samt att regelbundet producera och publicera oavhängiga bedömningar. Nämnden utarbetar också ekonomiska utredningar och kalkyler över utvecklingen av inkomster och kostnader. Nämnden deltar dessutom  i diskussioner och informationsutbyte med produktivitetsnämnderna i andra EU-medlemsstater och EU:s kommitté för ekonomisk politik.