Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Stöd till passagerarfartygsverksamhet kan vara motiverat med tanke på försörjningsberedskapen

Arbets- och näringsministerietFinansministerietKommunikationsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 25.11.2019 10.26
Pressmeddelande 612/2019

Passagerarsjöfarten får årligen cirka 250–280 miljoner euro i stöd. Offentligt stöd till branschen snedvrider samhällsekonomin, men att stödja branschen kan vara motiverat med tanke på försörjningsberedskapen under undantagsförhållanden.

Detta framgår av en utredning om hur de offentliga stöden till passagerarsjöfarten påverkar samhällsekonomin och vilken betydelse passagerarfartygen har för försörjningsberedskapen i Finland. 

I sin utredning har forskarna granskat om det är möjligt att göra sådana ändringar i de offentliga stöden till passagerarsjöfarten som gagnar samhällsekonomin och inte äventyrar försörjningsberedskapen. Dessutom har de granskat om stöden till passagerarsjöfarten snedvrider konkurrensen i förhållande till verksamheten på land.

Stöd till passagerarsjöfarten snedvrider konkurrensen 

Passagerarsjöfarten stöds med offentliga medel både direkt och indirekt. Sammantaget får passagerarsjöfarten enligt uppskattningar cirka 250–280 miljoner euro i stöd per år. De två huvudsakliga stödformerna är direkt bemanningsstöd och indirekt skattesubvention för försäljning på passagerarbilfärjor. Största delen av stöden till passagerarsjöfarten i Finland riktas till kryssningstrafiken mellan Finland och Sverige. 

Enligt utredningen snedvrider stöden till passagerarsjöfarten den samhällsekonomiska verksamheten, eftersom ekonomiska resurser överförs från andra branscher till den som stöds. Den snedvridna konkurrensen har dock direkt inverkan endast på de tjänsteproducenter på fastlandet som konkurrerar på samma marknad som de som tillhandahåller tjänster ombord på passagerarfartyg. 

Det är möjligt att göra ändringar i det direkta bemanningsstödet för passagerarsjöfarten genom Finlands egna beslut. Om utbetalningen av bemanningsstöd upphör, skulle det sannolikt leda till att passagerarfartyg överförs till svenska statens fartygsregister.
Det är svårare att göra ändringar i den indirekta skattesubventionen, eftersom skattefri försäljning ombord på fartyg som stannar vid Åland kan beskattas endast i begränsad utsträckning utan medverkan från andra länder. 

Enligt utredningen kan frågor som gäller försörjningsberedskapen under undantagsförhållanden vara en orsak till att passagerarsjöfarten bör stödjas. Finland är beroende av sjöfart, och passagerarbilfärjor kan ha en roll i att trygga försörjningsberedskapen. Det förblir dock öppet hur stort det offentliga stödet ska vara i förhållande till försörjningsberedskapsmålen. 

Tillgång till mer information 

Forskarna rekommenderar att man säkerställer att det finns planer för användningen av passagerarfartyg i syfte att trygga försörjningsberedskapen. Det är i sista hand den samhälleliga beslutsfattaren som ska lägga fram synpunkter på huruvida man med tanke på försörjningsberedskapen får tillräckligt med valuta för pengarna när det gäller offentligt stöd till passagerarsjöfarten. 

Enligt utredningen bör det i fortsättningen i utbyte mot stöden krävas att rederier som bedriver passagerarsjöfart lägger fram öppen och offentlig statistik över vilken slags affärsverksamhet tjänsteleverantörerna ombord på fartyg bedriver. Utredningsrapporten om effekterna av stöd till passagerarfartyg har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019. 

Publikationens permanenta adress i statsrådets publikationsarkiv 

Ytterligare information:  
Toni Riipinen, ekonomie doktor, Tempo Lecon Ab, tfn 0400 239 871, toni.riipinen(a)tempolecon.fi