Cypern
Den primära orsaken till krisen i Cypern är den överdimensionerade banksektorns svaga läge. Den cypriska staten lyckades inte stabilisera sin ekonomi och sitt finansieringssystem utan att själv hamna i en ohållbar skuldspiral. Landet blev därför tvunget att vända sig till euroområdet för understöd sommaren 2012. Programmet inleddes slutligen våren 2013.
Programmets innehåll och målsättningar
Den centrala delen i Cyperns låneprogram är saneringen av den överdimensionerade banksektorn och omorganiseringen av den så att den skulle motsvara genomsnittet i EU senast 2018. Andra delar i programmet är bl.a. partiell privatisering av statliga tillgångar, höjning av företagsskatten samt åtgärder i syfte att bekämpa penningtvätt.
Cyperns offentliga skuld bör återställas på en hållbar nivå under låneprogrammets gång, i praktiken till mindre än 100 i förhållande till bruttonationalprodukten före 2020. Cypern ska dessutom balansera sin samhällsekonomi och sanera de offentliga finanserna både med finans- och strukturpolitiska medel. Dessutom ska strukturen av den offentliga sektorn inriktas så att den offentliga förvaltningen stödjer tillväxt, utvidgning av näringsstrukturerna samt sysselsättning, och så att den minskar sårbarheten mot externa chocker.
Programmets omfattning
Cypern beviljades högst 10 miljarder euro via Europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM) i mars 2013. Internationella valutafonden deltar i finansieringen av Cyperns program med sin andel om en miljard euro.