Regeringens budgetförhandlingar 10.8.2001
Regeringen har fredagen den 10 augusti 2001 kommit överens om budgetpropositionen för 2002. Regeringen bereder sig på den försvagade ekonomiska utvecklingen genom att sänka beskattningen för privathushåll samt arbetsgivarnas arbetskraftskostnader. Skattegraden sjunker under innevarande och nästa år med inemot tre procentenheter från ca 47 procent år 2000 till ca 44 procent år 2002.
Regeringen föreslår sammanlagt 30,9 miljarder euro (184 mrd. mk) för de olika förvaltningsområdenas utgifter. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas uppgå till 3,7 miljarder euro (22 mrd. mk). Budgetpropositionen visar ett överskott om 0,7 miljarder euro, vilket skall användas för nettoamorteringar på statsskulden och för skuldskötsel i syfte att minska framtida ränteutgifter.
Överskottet enligt nationalräkenskaperna beräknas 2002 uppgå till 1/2 procent av den totala produktionen, medan det i år uppskattas motsvara 2 procent. Överskottet från den offentliga ekonomin beräknas sjunka från 4 1/2 procent i år till 2 1/2 procent i förhållande till totalproduktionen år 2002.
Den ekonomiska situationen oviss
Budgetpropositionen har gjorts upp i en situation som präglas av osäkra ekonomiska utsikter. Den ekonomiska tillväxten i vårt land har efter en lång uppgång mattats av betydligt. Den framtida utvecklingen beror till stor del på den internationella utvecklingen, som nuär förknippad med ett stort antal riskfaktorer. Från den prognos som gjordes på senvåren har den uppskattade tillväxten i Finlands totalproduktion 2001 sänkts till 2,7 procent och i prognosen för nästa år till 2,5 procent.
Andelen sysselsatta personer av den arbetsföra befolkningen stiger i år till 67,7 procent, men endast något under nästa år. Arbetslöshetsgraden sjunker i år ännu med inemot en procentenhet till 9 procent. Enligt uppskattning kommer arbetslöshetsgraden inte längre att sjunka nästa år.
Prisstegringen har under innevarande år mattats av så att den i stort sett motsvarar den genomsnittliga nivån för euroområdet. Konsumentprisindexet beräknas stiga med 2,7 procent i år. Stegringen saktar av ytterligare 2002 och stannar på under 2 procent.
Strukturpolitiken
Befolkningens åldersstruktur kommer att förändras i särskilt snabb takt i vårt land inom loppet av några decennier. Andelen pensionärer i förhållande till den arbetsföra befolkningen ökar snabbare än i något annat EU-land. Det är nödvändigt att skapa beredskap för denna utveckling som kommer att resultera i försvagade tillväxtförutsättningar och öka utgiftstrycken på den offentliga ekonomin. Därför är det viktigt att sysselsättningsgraden höjs genom bl.a. en sänkning av skattegraden, som fortsättningsvis är hög. Likaså är en minskning av statsskulden och den räntebörda den medför viktig för att skapa marginaler, fullgöra de förbindelser som är förknippade med åldrandet samt som beredskap med tanke på sämre tider.
Regeringen har som mål att utveckla utkomstskyddet för arbetslösa, arbetskraftspolitiken och arbetspensionerna så att de stöder möjligheterna att fortsätta arbeta, upprätthållandet av arbetsförmågan och möjligheterna att få sysselsättning samt att inom förtidspensionssystemet utveckla arbetspensionslagstiftningens princip om inkomstrelaterade pensioner.
Regeringen påskyndar det beredningsarbete på trepartsbasis för utvecklande av systemet med utkomstskydd för arbetslösa och pensionssystemen så, att förslagen från de arbetsgrupper som bereder frågorna finns att tillgå hösten 2001 för att de ändringar som behövs i lagstiftningen skall kunna genomföras under våren 2002.
Regeringen har avtalat att utkomsten för dem som får grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd förbättras. Regeringen har beslutat reservera 250 milj. mk för detta ändamål, vilket tillsammans med indexförhöjningen möjliggör en höjning av grundskyddet med ca 8 mk. Regeringen är dessutom beredd att använda 125 milj. mk för det inkomstrelaterade utkomskyddet för arbetslösa. Beslut om dessa belopp fattas när den arbetsgrupp som utreder utvecklandet av utkomstskyddet för arbetslösa har lagt fram sitt förslag. Besluten bör träda i kraft vid ingången av 2002, senast den 1 mars 2002.
Avgöranden gällande beskattning och socialskyddsavgifter
I överensstämmelse med regeringsprogrammet inriktas lättnader gällande skatter och avgifter av skattenatur på förvärvsinkomster och indirekta arbetskraftskostnader till stöd för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Inkomstbeskattningen lindras med 665 miljoner euro (knappa 4 mrd. mk). Samtliga marginalskatteprocenter i statens inkomstskatteskalor sänks med en procentenhet samtidigt som skatteskalans lägsta inkomstgräns höjs från ca 11 100 euro (66 000 mk) till 11 500 euro (ca 68 400 mk). Dessutom höjs förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen med ett belopp som är 25 miljoner euro (ca 150 milj. mk) högre än vad regeringen tidigare kommit överens om.
Samverkan av dessa åtgärder sänker skattegraden för medelinkomsttagare med drygt en procentenhet år 2002. Inkomstskattelättnaderna gynnar i viss mån inkomsttagare med låg inkomstnivå.
Privata arbetsgivares folkpensionsavgift sänks med 0,65 procentenheter i fråga om de mest arbetsintensiva företagen. Avgiften för andra privata arbetsgivare sänks med 0,45 procentenheter. Avgiften för arbetsgivare inom kommunerna och församlingarna sänks med 0,75 procentenheter. Den extra sjukförsäkringspremie som betalas på pensionsinkomst sänks med 0,8 procentenheter från innevarande års nivå. Sänkningen av avgifterna och premierna beräknas minska
Folkpensionsanstaltens inkomster i form av avgifter med ca 310 miljoner euro på årsnivå. Intäktsföringen av mervärdesskatten direkt till Folkpensionsanstalten höjs med ca 300 miljoner euro.
En proposition med förslag till en lag som gäller tonnageskatt kommer att avlåtas till riksdagen.
Den kommunala ekonomin
Regeringen föreslår ett flertal reformer med verkningar på den kommunala ekonomin och de ekonomiska relationerna mellan kommunerna och staten. Statens åtgärder stärker den kommunala ekonomin år 2002 med ett nettobelopp av 258 miljoner euro jämfört med innevarande år. Reformerna jämnar ut de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna och minskar konjunkturkänsligheten i fråga om kommunernas inkomstbas i och med att kommunernas inkomster inte längre är lika beroende av samfundsskatteutvecklingen.
I syfte att göra den kommunala ekonomin stabilare frångås återkravet av mervärdesskatt och samtidigt minskas kommunernas konjunkturkänsliga samfundsskatter. I samband med reformen kommer statsandelarna att minska i och med att mervärdesskatten slopas i de kostnadsunderlag som utgör grund för statsandelarna.
Som ett led i stabiliseringen av den kommunala ekonomin upphävs den bestämmelse enligt vilken det utjämningsavdrag som görs på basis av skatteinkomsterna får utgöra högst 15 procent av kommunens kalkylmässiga skatteinkomster. Den minskning i statsandelarna som följer av slopandet av bestämmelsen om en övre gräns för avdraget kompenseras genom en ökning av statsandelarna för social- och hälsovården.
Den sista posten av den justering i kostnadsfördelningen enligt statsandelslagstiftningen som fördelats på tre år betalas redan år 2002. Dessutom justeras statsandelarna med ett belopp som motsvarar hälften av den kalkylerade förhöjningen i kostnadsnivån.
Kommunsammanslagningar främjas genom att bestämmelserna om kalkylmässiga sammanslagningsunderstöd för kommunerna ses över. Dessutom fattas beslut om de grunder enligt vilka kommuner som sammanslås kan få stöd för investerings- och utvecklingsprojekt.
Vissa anslag i budgeten
Regeringen föreslår att 479 miljoner euro anslås för utvecklingssamarbetet, vilket innebär en ökning av 27 miljoner euro jämfört med i år. Utgifterna för utvecklingssamarbetet i förhållande till nationalinkomsten stiger till över 0, 34 procent. För närområdessamarbetet beviljas 3,4 miljoner euro mer än år 2001.
Avsikten är att anslaget används för att finansiera slutförandet av det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg.
Till anslagen under justitieministeriets förvaltningsområde föreslås ett tillägg av 38 miljoner euro. Rättshjälpssystemet förenhetligas och möjligheten att få partiell rättshjälp utvidgas så att den även omfattar medelinkomsttagare. Rättegångsförfarandet vid allmänna domstolar förenklas och påskyndas genom författningsändringar. Inom brottsbekämpningen koncentrerar man sig i synnerhet på att minska narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten.
I polisens omkostnadsanslag föreslås en nivåförhöjning på ca 15 miljoner euro. Gränsbevakningsväsendets resurser ökas i syfte att säkerställa att den tilltagande gränsöverskridningstrafiken sker smidigt.
Det föreslås att försvarsministeriets anslag höjs i linje med den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. För försvarsmaktens omkostnader föreslås ett tillägg av 106 miljoner euro. För materielanskaffningar föreslås 516 miljoner euro, varav 426 miljoner euro föranleds av betalning av tidigare beviljade beställningsfullmakter.
De totala utgifterna för statens pensioner stiger med 5 procent. För förvaltningens mervärdesskatteutgifter behövs enligt uppskattning ytterligare 130 miljoner euro. Finlands finansiella bidrag till EU ökar med 138 miljoner euro.
Finansieringen till universiteten ökar med 40 miljoner euro i enlighet med den lag om utveckling av högskolorna som har avlåtits till riksdagen. Måltidsstödet till högskolestuderande stiger med 7 procent till 1,27 euro.
Till anslagen för utvecklande av jordbruket och trädgårdsodlingen samt landsbygden föreslås ett tillägg av 96 miljoner euro.
I syfte att förbättra konkurrenskraften för passagerarfartyg i utrikesfart föreslår regeringen ca 28 miljoner euro på årsnivå. Som ett nytt vägprojekt inleds byggandet av motorväg på sträckan Lojo-Lojoåsen. Nya banprojekt är elektrifiering av banavsnittet Uleåborg-Idensalmi/Vartius, byggandet av ett fjärde spår på banavsnittet Dickursby-Kervo och byggandet av direktbanan Kervo-Lahtis.
Konkurrensverkets resurser stärks för att konkurrenshinder skall kunna elimineras effektivare. Bevillningsfullmakten för energistödet höjs med 9 miljoner euro för genomförandet av den nationella klimatstrategin.
Anslagen för arbetskraftspolitiken ökar jämfört med innevarande år.
Stödet för tandvården utvidgas från den 1 december 2002 så att det omfattar hela befolkningen. Anslagen för rehabilitering av frontveteraner höjs med 3,4 miljoner euro. Personer som lider av celiaki kommer från den 1 oktober 2002 att få partiell ersättning för extra kostnader på grund av specialdiet.
De åtgärder för förebyggande av fattigdom och utslagning som inletts under detta år fortsätter och för inledandet av nya åtgärder anvisas sammanlagt ca 265 miljoner euro. Inom systemet med utkomststöd inleds den 1 april 2002 ett treårigt försök som har som mål att göra det lättare för dem somfår utkomststöd att söka sig till arbetslivet. Avsikten är att det vidtas åtgärder för att för sjukförsäkringens del korrigera situationen för arbetslösa som får sysselsättning, de som deltar i rehabilitering inom arbetspensionssystemet och de som får s.k. nolldagpenning, för att förbättra förutsättningarna för handikappade att få sysselsättning, återinföra folkpensionens barntillägg och för att höja arbetsmarknadsstödets barntillägg. Kommunerna anvisas tilläggsanslag för att trygga tillgången på mentalvårdstjänster och svara mot de behov som narkomanvården föranleder. Den övre gränsen på hyror som berättigar till bostadsbidrag höjs.
Ersättningen för uppehälle i anslutning till arbetskraftsutbildning och arbetssökningsträning höjs i motiverande syfte. Ersättning för uppehälle betalas även till personer som deltar i arbetsträning och arbetsprövning.
Personer som har svårt att få sysselsättning erbjuds i experimentsyfte tjänster som tillhandahålls gemensamt av kommunerna, FPA och arbetsförvaltningen särskilt i de största städerna.
Det uppskattas att nya arava- och räntestödslån 2002 beviljas till ett belopp som är en femtedel högre än det belopp som beviljades år 2000.
Skyddet av Östersjön effektiveras i synnerhet inom de närliggande områdena genom en ökning av samarbetet med internationella finansiärer och inom ramen för EU:s finansieringsprogram.
Den finansiering som anvisas för vården av naturskyddsområden samt skyddet av byggnadsarvet ökas.
Ytterligare uppgifter: budgetchef Timo Viherkenttä, FM, tfn (09)160 3105.
* * *
Bilaga
Statsminister Lipponen
Beredningen av utvecklandet av systemet med utkomstskydd för arbetslösa och pensionssystemen
I ljuset av de internationella ekonomiska utsikterna är det allt osäkrare att den långvariga exceptionellt goda sysselsättningsutvecklingen och ekonomiska utvecklingen i Finland kan fortgå.I detta läge måste man omsorgsfullare än tidigare skapa beredskap med tanke på å ena sidan arbetslöshetens strukturella problem och å andra sidan de behov som befolkningens stigande medelålder medför både med tanke på arbetsmarknaden och för den offentliga ekonomin.
I enlighet med det inkomstpolitiska avtal som undertecknades den 15 december 2000 har regeringen tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna förbundit sig att utreda behoven av och möjligheterna att utveckla utkomstskyddet för arbetslösa och arbetskraftspolitiken så att de stöder möjligheterna att få sysselsättning och sysselsättandet. En arbetsgrupp som social- och hälsovårdsministeriet tillsatte den 9 februari 2001 skall utöver det som nämns ovan utreda om det finns orsak att inom utkomstskyddet för arbetslösa företa strukturella reformer som grundar sig på arbetshistorien eller andra liknande grunder och likaså att omvärdera samordningen av dagpenning och förvärvsinkomster av arbete.
Enligt regeringsprogrammet är målet att utveckla arbetslivet och den sociala tryggheten så att tiden i arbetslivet förlängs med 2-3 år. En tillräcklig arbetsinsats och en ökning av produktiviteten spelar en central roll med tanke på en hållbar offentlig ekonomi när befolkningens medelålder stiger. En grupp sakkunniga, som representerar arbetsmarknaden och pensionsbolagen, under ledning av verkställande direktören Kari Puro utreder som bäst frågan om en revidering av arbetspensionssystemet.
Regeringens mål är att utveckla utkomstskyddet för arbetslösa, arbetskraftspolitiken och arbetspensionerna så att de stöder möjligheterna att fortsätta arbeta, upprätthållandet av arbetsförmågan och möjligheterna att få sysselsättning samt inom systemet med förtidspension att utveckla arbetspensionslagstiftningens princip med inkomstrelaterade pensioner.
Regeringen påskyndar beredningen på trepartsbasis i ovan nämnda arbetsgrupper så att arbetsgruppernas förslag finns tillgängliga under hösten 2001 för att behövliga ändringar i lagstiftningen skall kunna göras under våren 2002.
Utöver ovan nämnda åtgärder utreds särskilt åtgärdernas effekter med beaktande av övriga medel och ytterligare åtgärder med hjälp av vilka antalet långtidsarbetslösa kan minskas och situationen för svårsysselsatta personer underlättas. Utredningarna och åtgärdsförslagen utarbetas tillsammans med de andra arbetsgrupperna enligt samma tidtabell.