Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Internationella exempel på lobbyregister undersöktes – uppgifterna i registret utgör grunden för hur registret fungerar
Forskare vid Östra Finlands universitet har utarbetat en forskningsrapport om lobbyregister som ett sätt att reglera lobbyverksamhet och om registerpraxisen i EU, Irland, Storbritannien, Österrike och Förenta staterna. Lobbyregister gör det möjligt att samla in och offentliggöra information om vem som lobbar och vem som blir lobbad, vilka frågor lobbningen gäller samt hur och med vilka resurser lobbningen har genomförts. Registren är ofta förknippade med god intressebevakningssed.
Lobbyregister syftar till att förbättra transparensen i beslutsfattandet och därigenom till att bekämpa osaklig påverkan och stärka medborgarnas förtroende. Lobbyregistren stöder också beslutsfattarna, då de med hjälp av registren kan identifiera vilka lobbyister som har förbundit sig till de gemensamt överenskomna reglerna.
I lagstiftning definieras lobbyverksamhet utifrån i vilken utsträckning man vill att intressebevakning ska omfattas av regleringen. Definitionerna varierar från Storbritanniens striktare definition, som enbart omfattar så kallad konsultlobbning som tredje parter utövar mot ministerier, till Irlands bredare definition, som omfattar nästan all kontakt till de flesta beslutsfattare.
Det som alla register enligt rapporten har gemensamt är att de förs av en offentlig myndighet och att de omfattar lobbning såväl mot den lagstiftande makten som mot den verkställande makten. Alla register är obligatoriska, med undantag för EU:s öppenhetsregister.
De uppgifter som förs in i lobbyregistret utgör grunden för hur registret fungerar. Enligt OECD:s och Europarådets rekommendationer ska det av uppgifterna i registret framgå vilka aktörer som har lämnat sitt ”fotavtryck” i lagstiftningen, det vill säga vilka aktörer som har försökt påverka ett lagförslag eller beslut och på vilket sätt. Utredningen visar att uppgifter om lobbning registerförs i mest omfattande grad i Irland. Reglerna i de olika länderna avviker från varandra i fråga om den process som resulterat i regleringen.
Ett register som upprättas i all hast kan lätt leda till dåliga resultat. En omsorgsfull beredningsprocess där även intressegruppernas åsikter beaktas säkerställer att de olika aktörerna har god förtrogenhet med verksamhetsfältet och verksamhetssätten för lobbning och att de följer reglerna. Nästan alla register som undersöktes ger anledning till oro när det gäller kvaliteten på uppgifterna i registren samt befogenheterna och resurserna hos de myndigheter som för registren.
Olika kontexter kräver olika lösningar och modeller för reglering av lobbyverksamhet. Ett lobbyregister ska alltid anpassas till den samhällspolitiska och administrativa miljö där inverkan på beslutsfattandet regleras. Transparens och medborgarnas möjligheter att följa och övervaka beslutsfattandeprocesserna ska främjas på olika sätt. Lobbyregister är ett viktigt verktyg med tanke på detta.
Rapporten har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018 (www.tietokayttoon.fi) av biträdande professorn Emilia Korkea-aho och forskaren Paul Tiensuu.
Lobbarirekisterin kansainväliset mallit
Ytterligare information: Emilia Korkea-aho, biträdande professor, Östra Finlands universitet, tfn 050 571 9980, [email protected]