Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminta
Studie: Ingen entydig mätare för kostnadskonkurrenskraften – sifforna ska inte heller övertolkas

Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.

I forskningsprojektet ”Framåtblickande bedömning av konkurrenskraften på kort sikt” studerades olika mätare av konkurrenskraften på kort sikt, konkurrenskraftens betydelse för den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraftens kapacitet att förutse den ekonomiska framgången.

En central faktor för konkurrenskraften på kort sikt är arbetskostnaderna, som förändras relativt snabbt. Enligt studien är pris- och kostnadskonkurrenskraften en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att exportsektorn i landet ska ha framgång. På lång sikt är en viktigare faktor utvecklingen av arbetsproduktiviteten, som påverkas av ekonomins strukturella konkurrenskraft.

I studien utreddes med hjälp av två olika metoder sambandet mellan indikatorerna för ekonomisk framgång – såsom ekonomisk tillväxt och exportvolymer – och konkurrenskraftsindikatorerna. För det första analyserades de så kallade Granger-kausalitetsförhållandena mellan dessa och för det andra de autoregressiva modellerna med flera variabler (VAR-modellerna), som förutspår den ekonomiska framgången med hjälp av konkurrenskraftsvariabler.

Kostnadskonkurrenskraften påverkar landets välstånd – men hur mycket?

Det finns inte en enstaka entydig mätare för kostnadskonkurrenskraften utifrån vilken man rätlinjigt kan förutspå den framtida ekonomiska utvecklingen. De allmänna mätarna – de nominella och reella enhetsarbetskostnaderna i förhållande till kontrolländerna – ger dock normalt en relativt kongruent bild av kostnadskonkurrenskraftens utveckling och korrelerar med den framtida ekonomiska utvecklingen.

Produktionen och exporten påverkas dock även av många andra faktorer och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna. Mätarna av enhetsarbetskostnader bör därför inte övertolkas.

”Det är ett obestridligt faktum att nationalekonomins kostnadskonkurrenskraft påverkar dess ekonomiska framgång, men det är svårt att mäta omfattningen av effekten. Till exempel har efterfrågan en mycket större effekt på exportutvecklingen än enhetsarbetskostnaderna. Om den internationella efterfrågan är kraftig bidrar den till att öka exporten åtminstone en tid även om kostnadskonkurrenskraften minskar, medan en utmärkt konkurrenskraft inte är till stor hjälp om den internationella efterfrågan är svag”, förklarar Janne Huovari.

Det kan även vara svårt att fastställa effekternas riktning. Konkurrenskraften främjar den ekonomiska framgången, men å andra sidan påverkas konkurrenskraftsmätarna av en bra exportframgång eller en kraftig tillväxt av bruttonationalprodukten. Därför är det inte alltid entydigt om till exempel en ökad exportframgång beror på att den uppmätta kostnadskonkurrenskraften blivit bättre eller tvärtom.

”Om enhetsarbetskostnaderna dock avviker klart från utvecklingen i kontrolländerna bör man fästa uppmärksamhet vid fenomenet. Också i detta fall bör diskussionen om kostnadskonkurrenskraften präglas av ett analytiskt grepp så att de faktorer och politiska åtgärder som påverkar förändringarna även analyseras separat i fråga om ersättningarna till löntagarna, arbetsproduktiviteten och valutakursen”, påpekar Ilkka Kiema.

Forskningsprojektet ”Framåtblickande bedömning av konkurrenskraften på kort sikt” har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2019.

Närmare information:

Prognoschef Janne Huovari, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, tel. 040 164 8141, [email protected]
Forskningssamordnare Ilkka Kiema, Löntagarnas forskningsinstitut, tel. 040 940 2287, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.