Utredning
Den ekonomiska politiken under valperioden har främjat jämställdhet – kvinnornas inkomster har ökat något mer än männens

Kvinnornas genomsnittliga årsinkomster har stigit med 25 euro mer än männens tack vare de ändringar i sociala förmåner och skatter som gjorts under innevarande valperiod. Inkomstskillnaderna mellan könen har alltså minskat, men endast i mycket liten grad, framgår av en utredning som finansministeriet beställt.

Statsminister Sanna Marins regering har i sitt program förbundit sig till att främja jämställdhet mellan könen bland annat i budgetberedningen och i alla centrala reformer.

"Under denna valperiod har den ekonomiska politiken enligt en utredning som vi beställt främjat jämlikheten. Totalt sett är förändringarna dock mycket små”, säger budgetrådet Jonna Berghäll från finansministeriet.

Utredningen var indelad i två helheter: I den första delen granskade forskarna med hjälp av en mikrosimulering förmåns- och skatteändringar som berör medborgarna och som slogs fast under valperioden 2019–2023. I den andra delen gick man utifrån forskningslitteratur och statistiska uppgifter igenom vilka konsekvenser valperiodens tre centrala reformer haft för jämställdheten. Denna granskning gällde reformen av familjeledigheterna, utvidgandet av läroplikten och den nordiska modellen för sysselsättningstjänster.

Målet med utredningen var att täcka alla aktiva beslut under valperioden

Genom mikrosimuleringskalkylen granskade forskarna de åtgärder som regeringen aktivt beslutat om till exempel genom att lämna regeringspropositioner med förslag till ändring av lagstiftningen.

Målet var att täcka alla aktiva beslut under valperioden, såsom nivåhöjningarna av de minsta pensionerna, ensamförsörjartillägget, indexbindningen av studiepenningen och sänkningarna av avgifterna för småbarnspedagogik. Även de ändringar som det beslutats om i inkomstbeskattningen, såsom inflationsgranskningarna i beskattningen av förvärvsinkomster och slopandet av ränteavdraget för bostadslån, beaktades.

”Ändringarna i socialskyddet och inkomstbeskattningen hade mycket begränsad direkt inverkan på mäns och kvinnors inkomster och inkomstskillnader. Förmåns- och skatteändringarna höjde inkomstnivån för cirka 86 procent av kvinnorna och 82 procent av männen”, säger arbetsmarknadsekonomen Eugen Koev från Akava Works, ansvarig för mikrosimuleringen.

Kvinnornas årsinkomster är tack vare ändringarna i genomsnitt 412 euro större än de skulle vara utan ändringarna. För män är den motsvarande nyttan 387 euro. Kvinnornas genomsnittliga årsinkomster har alltså ökat med 25 euro mer än männens till följd av förmåns- och skatteändringarna.

Kvinnor har haft något större nytta av de politiska ändringarna än män också när konsekvenserna av de politiska ändringarna granskas enligt familjetyp, åldersgrupp och socioekonomisk ställning. Den beräknade förmåns- och skattepolitiska helheten har mest gagnat familjer med två föräldrar och ensamförsörjarfamiljer med endast minderåriga barn.

Resultaten av mikrosimuleringskalkylen är inte direkt jämförbara med motsvarande utredning under valperioden 2015–2019, där man granskade förmåns- och skattepolitikens effekter på inkomstfördelningen mellan könen. Utredningarna har utnyttjat olika material och mikrosimuleringsmodellen har preciserats.

Centrala reformer kan öka jämställdheten

Forskarna granskade separat hurdana konsekvenser reformen av familjeledigheterna, utvidgningen av läroplikten och den nordiska modellen för arbetskraftsservice hade för jämställdheten. Tidigare forskning och statistiska uppgifter utnyttjades vid utvärderingen. Det är dock svårt att verifiera konsekvenserna med siffror i detta skede eftersom reformerna varit i kraft endast en kort tid.

Forskarna bedömer dock på basis av utredningen att familjeledighetsreformen sannolikt i någon mån kommer att öka icke-födande föräldrars, i allmänhet mäns, familjeledigheter och jämna ut fördelningen av omsorgsansvaret i familjerna. Reformen kommer indirekt att skapa ökad jämställdhet i arbetslivet när utnyttjandet av familjeledigheter sannolikt blir mindre könsrelaterat.

En utvidgning av läroplikten bedöms i huvudsak förbättra jämställdheten mellan könen, framgår det av utredningen. I framtiden torde allt färre män bli utan examen på andra stadiet, vilket jämnar ut skillnaderna i utbildning mellan könen. Med hjälp av effektivare handledning kan man också minska könssegregationen i yrkesutbildningen och i antagningen av gymnasieelever till fortsatta studier.

Den nordiska modellen för sysselsättningstjänster stärker sysselsättningen för män och kvinnor rätt jämnt. Enligt utredningen kan reformen i någon mån förbättra situationen för långtidsarbetslösa män, vilket också minskar på ojämlikheten mellan könen. Bedömningen är dock osäker.

”De reformer som bedömts kan tillsammans minska marginaliseringen och långtidsarbetslösheten, vilka proportionellt sett drabbar män oftare. Samtidigt bör man dock sträva efter att avveckla könsdifferentieringen i arbetslivet och i utbildningen och minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män så att inkomstskillnaderna inte börjar öka på nytt”, säger forskningschef Juho-Matti Paavola (Innolink Reseach) som ledde utredningsgruppen.

Information åt regeringsförhandlarna

Finansministeriet beställde expertutredningen av Innolink Research på basis av en mindre konkurrensutsatt upphandling. I projektet deltog experter från Innolink Research, Equality Research Helsingfors och Akava Works.

Resultaten kan utnyttjas i arbetet med regeringsprogrammet, vid beredningen av regeringspropositioner och vid eventuella andra fortsatta utvärderingar.

Bedömning av den ekonomiska politikens konsekvenser för jämställdheten mellan könen under innevarande valperiod (pressmeddelande 2022-11-8)

Mer information:

Jonna Berghäll, budgetråd, finansministeriet, tfn 040 708 8563, jonna.berghall(at)gov.fi

Juho-Matti Paavola, forskningschef, Innolink Research Oy, tfn 050 590 6716, juho-matti.paavola(at)innolink.fi

Sami Kotiranta, forskningskonsult, Innolink Research Oy, tfn 044 230 9188, sami.kotiranta(at)innolink.fi

Inkeri Tanhua, forskare, Equality Research Helsinki, tfn 044 742 4557, inkeri.tanhua(at)equalityresearch.fi

Eugen Koev, arbetsmarknadsekonom, Akava Works, tfn 040 867 0770, eugen.koev(at)akava.fi