Kommunekonomiprogrammet 2021-2024 offentligt
Kommunekonomiprogrammet fördjupar den bedömning av kommunernas ekonomi som ingår i planen för de offentliga finanserna (JTS). Programmet tar också hänsyn till coronapandemin våren 2020 och de efterföljande begränsningsåtgärdernas konsekvenser för den kommunala ekonomin år 2020. Programmet har utarbetats i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna 2021-2024.
Tyngdpunkten i kommunekonomiprogrammet ligger på att bedöma utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin. Bedömningen försvåras dock avsevärt när det gäller våren 2020 emedan man vid tidpunkten för beredningen av programmet för kommunernas ekonomi inte exakt kände till varaktigheten eller omfattningen av coronapandemin och de begränsningsåtgärder som följde. Avtalsförhandlingarna om löneuppgörelsen inom kommunsektorn pågår också fortfarande. De prognoser som presenteras i programmet är därför exceptionellt osäkra.
Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin väcker oro
Enligt finansministeriets ekonomiska avdelnings utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin som berett blir år 2020 på grund av coronapandemin klart svagare för den kommunala ekonomin än vad som förutspåddes i kommunekonomiprogrammet hösten 2019. Kommunernas utgifter utökas förutom av de ökade social- och hälsovårdsutgifterna på grund av befolkningens stigande medelålder och utgiftsökningarna i regeringsprogrammet också av de merkostnader som föranleds av coronapandemin och som huvudsakligen gäller år 2020.
Kommunernas egna anpassningsåtgärder torde bli mindre än vad som planerats i samband med kommunernas budgetar år 2020. Kommunernas verksamhetsintäkter kommer också att minska från fjolåret på grund av coronakrisen. Verksamhetsbidraget inom den kommunala ekonomin beräknas minska sammanlagt med nästan 6 procent.
Kommunernas skatteinkomster minskar kraftigt. Statsandelarna växer klart, men en betydande del av ökningen motsvaras antingen av en minskning av övriga inkomster eller av en ökning av kostnaderna. Penningflödet från den kommunala ekonomin och investeringarna torde därför bli 3,3 miljarder euro negativt år 2020.
Regeringen beslutade i samband med planen för de offentliga finanserna att rikta ett stödpaket på minst en miljard euro till den kommunala ekonomin i år. De aktuella åtgärderna har ännu inte preciserats tillräckligt, och de har heller inte beaktats i utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin eller i de kommunspecifika tryckkalkylerna. Åtgärderna kommer dock att förbättra balansen i den kommunala ekonomin avsevärt år 2020.
Den kommunala ekonomin försvagas också under de närmaste åren
Utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin verkar oroväckande svåra också under de närmaste åren. Ökningen av omkostnaderna inom den kommunala ekonomin beräknas avta till 2,4 procent 2021, då de tilläggssatsningar som krävs för skötseln av coronapandemin upphör, men den beräknas stiga med i genomsnitt över 3 procent per år under 2022 –2024. Inkomsterna inom den kommunala ekonomin ökar samtidigt klart långsammare än utgifterna.
Situationen försämras ytterligare av den höga investeringsnivån inom den kommunala ekonomin. Kassaflödet från den kommunala verksamheten och investeringarna kommer enligt tryckkalkylen att förbli 2,8 –3,4 miljarder euro negativt under ramperioden, och risken finns att den kommunala lånestocken fortsätter att växa snabbt.
I kommunekonomiprogrammet bedöms finansieringens tillräcklighet också enligt kommunstorleksgrupp. Enligt den tryckkalkyl som presenteras i programmet leder det försvagade kassaflödet från verksamheten och investeringarna till en ökning av det kalkylerade trycket på skatteförhöjningar i största delen av kommunerna och i alla kommunstorleksgrupper.
Det största trycket på skatteförhöjningar berör kommuner med färre än 5 000 invånare, men trycket på att höja kommunalskattesatsen ökar även i stora städer under de närmaste åren, då coronapandemin och de nödvändiga begränsningsåtgärderna sänker skatteinkomsterna och höjer omkostnaderna.
Omöjligt att uppskatta eller att sätta upp ett mål för lokalförvaltningens strukturella saldo
Regeringen fastslog i den första planen för de offentliga finanserna hösten 2019 en så kallad utgiftsbegränsning för den kommunala ekonomin. Regeringen beslutade att dess åtgärder får öka omkostnaderna för den kommunala ekonomin med högst 520 miljoner euro 2023.
Spridningen av coronapandemin våren 2020 har skapat exceptionella omständigheter för den internationella ekonomin, euroområdet och Finlands ekonomi, vilket lett till att målen för de offentliga samfundens strukturella saldo inte kan fastslås och att uppnåendet av målen inte kan bedömas på en tillförlitlig grund. Detta gäller även det mål för det strukturella saldot som uppställts för lokalförvaltningen.
Det verkar dock klart att den utgiftsbegränsning som fastställts för den kommunala ekonomin överskrids. Utgiftsbegränsningen dimensionerades hösten 2019 i enlighet med den aktuella informationen. De kalkylerade kostnaderna för vårdardimensioneringen i enlighet med ändringen av äldreomsorgslagen som ingick i regeringsprogrammet har stigit betydligt. De uppgifter och skyldigheter som har ett samband med kommunernas utgiftsbegränsning är oklara även till andra delar.
Enligt gällande lagstiftning anvisas kommunerna en hundraprocentig statsandel för nya eller utvidgade uppgifter och skyldigheter. Den kommunala ekonomins finansiella ställning kommer följaktligen inte försvagas av att utgiftsbegränsningen överskrids, eftersom staten bär det fulla finansieringsansvaret för nya eller utvidgade uppgifter och förpliktelser. Detta förutsätter dock att de ekonomiska konsekvenserna av nya och utvidgade uppgifter bedöms på ett realistiskt sätt.
Ytterligare information:
Tanja Rantanen, finansråd, tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at)vm.fi
Jussi Lammassaari, specialsakkunnig, tfn 02955 30060, jussi.lammassaari(at)vm.fi
Jenni Jaakkola, specialsakkunnig, tfn 02955 30493, jenni.jaakkola(at)vm.fi
Läs mera om regeringens stödpaket för kommunerna