Kommunekonomiprogrammet för 2022–2025 har publicerats

Kommunekonomiprogrammet, som fördjupar bedömningen av den kommunala ekonomin i planen för de offentliga finanserna, inkluderar nu för första gången konsekvenserna av reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. Utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin är dock osäkrare än normalt på grund av coronasituationen.

Den kommunala ekonomin stärktes i betydande mån av det statliga stödet år 2020

2020 var ett exceptionellt år ur den kommunala ekonomins perspektiv. Coronapandemin påverkade i stor utsträckning både kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling, men å andra sidan var konsekvenserna mindre än vad som befarades. 

Staten understödde den kommunala ekonomin kraftigt i syfte att trygga basservicen och att stödja kommunernas ekonomiska aktivitet. Ökningen av statsbidragen och höjningen av utdelningen av samfundsskatten uppgick år 2020 till sammanlagt ca 3 miljarder euro. Även om krisens konsekvenser för den kommunala ekonomin inte kan mätas exakt, kan det uppskattas att coronastödet översteg nettokostnaderna för epidemin med drygt en miljard euro år 2020. Konsekvenserna varierade dock från kommun till kommun. 

Regeringen beslutade om flera nya åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin

Nivån på statsandelen för kommunal basservice höjs med ca 246 miljoner euro 2022. På 2023 års nivå är ökningen ca 50 miljoner euro, där man också beaktat den permanenta anpassningen på 24 miljoner euro. Justeringen av kostnadsfördelningen beaktas inte vid dimensioneringen av statsandelen för kommunal basservice 2022. Ökningarna av statsandelen riktas till utvidgningen av screeningprogrammet, personaldimensioneringen inom barnskyddet samt det nya stödet till småbarnspedagogiken.

Kalkylerna för statsandelen för kommunal basservice 2023–2025 är ännu preliminära, och de preciseras bland annat i och med att social- och hälsovårdsberäkningarna uppdateras. Social- och hälsovårdsreformens konsekvenser för statsandelarna gås igenom noggrant. De nödvändiga ändringarna görs i nästa plan för de offentliga finanserna 2023–2026.

Genomförandet av programmet för gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet fortsätter, och kommunernas andel av finansieringen som riktas till programmet uppgår till 9 miljoner euro 2022. Dessutom anvisas den kommunala sektorn uppskattningsvis 52 miljoner euro i finansiering för anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen samt för andra stödåtgärder.

Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn att fortsätta beredningen av en överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna. Överföringens ekonomiska konsekvenser preciseras i och med att beredningen framskrider, och de inkluderas senare i kommunekonomiprogrammet.

Utgifterna för den kommunala ekonomin ökar snabbare än inkomsterna 2021 och 2022

Det utdragna epidemiläget kommer att påverka utvecklingen av den kommunala ekonomin även år 2021. Restriktionsåtgärderna bromsar upp ökningen av inkomsterna från verksamheten. Kommunernas utgifter ökar emedan befolkningsåldrandet höjer social- och hälsovårdsutgifterna och eftersom regeringsprogrammet innehåller ytterligare utvidgningar av kommunernas uppgifter. Verksamhetsbidraget inom den kommunala ekonomin beräknas minska med ca 1,3 procent 2021. 

Kommunernas skatteinkomster ökar enligt utvecklingsprognosen med ca 5,1 procent i år, medan statsandelarna minskar med ca en miljard euro jämfört med förra året. Coronastödet är mindre än år 2020 och riktas dessutom i form av statsunderstöd i stället för statsandelar. Årsbidraget för den kommunala ekonomin beräknas sjunka något från förra året och kassaflödet från verksamheten och investeringarna blir ca 0,7 miljarder euro negativt.

År 2022 beräknas ökningen av omkostnaderna inom den kommunala ekonomin avta när det största utgiftstrycket från skötseln av coronaepidemin försvinner. Den vård- och serviceskuld som uppkommit börjar sannolikt avvecklas. Inkomsterna från verksamheten beräknas sjunka med ca 8 procent bland annat då coronastöden upphör. 

Ökningen av skatteinkomsterna bromsas också upp av att den temporära höjningen av utdelningen av samfundsskatteinkomsterna upphör. Statsandelarna ökar med drygt 5 procent tack vare uppgiftsutvidgningar enligt regeringsprogrammet, ökningen av statsandelen och indexhöjningen. Nettoinvesteringarna hålls på en hög nivå, vilket innebär att kassaflödet från verksamheten och investeringarna minskar med nästan 2 miljarder euro 2022.

Social- och hälsovårdsreformen minskar kommunernas utgiftstryck men avhjälper inte obalansen mellan inkomster och utgifter

2023 blir ett mycket exceptionellt år inom den kommunala ekonomin eftersom cirka hälften av kommunernas driftsekonomiutgifter försvinner i och med social- och hälsovårdsreformen. Kommunalskattesatsen sänks i alla kommuner med 12,39 procentenheter och kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna minskas. Av statsandelarna och ersättningarna för förlorade skatteinkomster överförs 7,2 miljarder euro till välfärdsområdena.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde beräknas förbli negativt under hela ramperioden. De strukturella problem som belastar den kommunala ekonomin underlättas i och med social- och hälsovårdsreformen, när de snabbast växande utgifterna tas bort från kommunerna. Den strukturella obalansen mellan kommunernas inkomster och utgifter försvinner dock inte helt. 

Kommunekonomiprogrammet granskar finansieringens tillräcklighet också enligt kommunstorleksgrupp. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde kommer enligt granskningen att försvagas kraftigt i alla kommunstorleksgrupper 2022 och stärkas igen 2023. Detta förklaras i stor utsträckning av social- och hälsovårdsreformens konsekvenser för utvecklingen av kommunernas verksamhetsbidrag, skatteinkomster och statsandelar. 

I slutet av granskningsperioden, år 2025, kommer anpassningstrycket att vara störst i kommunstorleksgruppen 20 001–40 000 invånare. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde kommer enligt tryckkalkylen att vara negativt i alla kommunstorleksgrupper. Skillnaderna mellan kommunstorleksgrupperna är dock tämligen stora. Granskningsperioden omfattar på grund av både coronaepidemin och social- och hälsovårdsreformen flera exceptionella år och därför bör man förhålla sig exceptionellt försiktigt till de kommunstorleksspecifika uppskattningarna.

Vad är kommunekonomiprogrammet?

Kommunekonomiprogrammet har utarbetats i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna 2022–2025. Programmet fördjupar den bedömningen av kommunernas ekonomi i planen för de offentliga finanserna. I kommunekonomiprogrammet fokuserar man på att bedöma nuläget inom den kommunala ekonomin och utvecklingsutsikterna för den kommande ramperioden för den kommunala ekonomins del.

Ytterligare information: 
Tanja Rantanen, finansråd, tfn 02955 30338, tanja.rantanen(at)vm.fi
Unna Heimberg, finansexpert, tfn 02955 30280, unna.heimberg(at)vm.fi