Lagförslagen om digital identitet och reform av personbeteckningen hinner inte behandlas under denna session

Riksdagens återstående mandattid räcker inte till för utskottsbehandling av lagförslagen, vilket innebär att nästa regering beslutar om främjandet av dem. De nya lagarna var ursprungligen avsedda att träda i kraft i september 2023.

”Riksdagen hinner av tidsskäl inte behandla lagförslagen om digital identitet och reform av personbeteckningen under den här valperioden. Det råder dock ett brett samförstånd om behovet av reformen, och jag hoppas att nästa regering fortsätter arbetet med att främja förslagen. Reformerna stärker den människoorienterade digitaliseringen av det finländska samhället, underlättar skötseln av ärenden i vardagen och effektiviserar främjandet av arbetsrelaterad invandring”, kommenterar kommunminister Sirpa Paatero.

Införandet av e-legitimation och reformen av personbeteckningssystemet skjuts upp

Syftet med regeringens proposition med förslag till lagstiftning om digital identitet är att skapa en grund för införande av e-legitimation, e-tjänstverktyg för utlänningar och identifieringsverktyg för fysiska personer. Enligt propositionen kommer e-legitimation att införas vid sidan av pass och identitetskort. Den ska förbättra medborgarnas möjligheter att själva hantera sina egna uppgifter.

Genom propositionen med förslag till reform av personbeteckningssystemet skapas förutsättningar för införande av en ny identifikationskod och för ett nytt förfarande för distansregistrering. Dessutom är syftet att möjliggöra tilldelning av personbeteckning till utlänningar i ett tidigare skede och i större omfattning än för närvarande samt att slopa uppgiften om kön ur personbeteckningen.

Lagförslagen lämnades till riksdagen samtidigt i september 2022, eftersom personbeteckningssystemet behöver förnyas för att e-legitimation och e-tjänstverktyg för utlänningar ska kunna införas.

Härnäst kommer finansministeriet att utreda hur ärendet ska främjas i fortsättningen. Vid fortsatt främjande ska nästa regeringsprogram och dess mål beaktas. Dessutom ska de frågor som kommit upp i samband med behandlingen av propositionerna beaktas.

Personbeteckningarna räcker till även om lagförslaget om en reform av personbeteckningssystemet förfaller. Tillräckligheten har tryggats långt in i framtiden genom den strukturreform av personbeteckningen som godkändes i fjol. I och med reformen införs nya skiljemarkörer som kan användas i framtida personbeteckningar. De nuvarande personbeteckningarna ändras inte.

Beredningen av digital identitet fortsätter på EU-nivå

Ett av syftena med lagförslaget om digital identitet var att skapa förutsättningar för en europeisk e-identitetsplånbok. Inom EU pågår arbetet med att ändra eIDAS-förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster. Det viktigaste syftet är att skapa lagstiftning för nya europeiska plånboksapplikationer. Genomförandet av ändringarna i eIDAS-förordningen kommer i framtiden att förutsätta åtgärder också i Finland.

Enligt EU:s lagstiftningsförslag ska de som använder den europeiska plånboksapplikationen ha möjlighet att med hjälp av applikationen styrka sin identitet elektroniskt, visa personuppgifter och intyg som gäller dem själva samt göra en elektronisk underskrift. Pilotförsöken med gränsöverskridande användning av europeiska e-identitetsplånböcker i enlighet med eIDAS-förordningen inleds i EU i år.  Pilotförsöken kommer att påverka hur e-identitetsplånböckerna utvecklas i praktiken och till exempel hur de utnyttjas i olika e-tjänster.

Ytterligare information:
Valtteri Aaltonen, specialmedarbetare, tfn 0295 530 399, Valtteri.Aaltonen(a)gov.fi
Jarkko Levasma, IKT-direktör, tfn 0295 530 117, jarkko.levasma(a)gov.fi
Maarit Huotari, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 518, maarit.huotari(a)gov.fi

Pressmeddelande 15.9.2022: E-legitimation tas i bruk nästa år
Pressmeddelande 15.9.2022: Reformen av personbeteckningssystemet skapar förutsättningar för utveckling av digitala tjänster