Lagstiftning som främjar en digital identitet behövs
Det anses vara behövligt att utveckla en digital identitet. Allt vanligare digitala tjänster, e-tjänster och e-handel samt snabb utveckling anses skapa ett behov av en digital identitet som var och en själv kan hantera både i offentliga och i privata e-tjänster. I frågan oroar dataskydd och informationssäkerhet och medborgarnas jämlikhet.
Detta framgår av remissvaren om utkastet till regeringspropositionen om lagstiftning om en digital identitet. Utkastet var på remiss under januari–april, och finansministeriet fick sammanlagt 651 utlåtanden av myndigheter, organisationer, företag och medborgare.
Enligt det utkast till regeringsproposition som var på remiss ska ett digitalt identitetsbevis möjliggöras. I praktiken är det fråga om en mobilapplikation som stöd för uträttande av ärenden digitalt. Applikationen ska kunna användas för att styrka identiteten både på plats och på webben. Ett digitalt identitetsbevis underlättar förvaltandet av vars och ens personuppgifter. Dessutom föreslås både ett e-tjänstverktyg för utlänningar och ett identifieringsverktyg för fysiska personer som inte kan eller inte vill använda mobilapplikationen. E-tjänstverktyget för utlänningar underlättar utländska personers uträttande av ärenden i finländska e-tjänster. Identifieringsverktyget för fysiska personer kan användas för att uträtta ärenden digitalt inom den offentliga sektorn, och verktyget ska beviljas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten ska också bevilja e-tjänstverktyget för utlänningar.
Den europeiska dimensionen ska beaktas vid utvecklingen av en digital identitet
En klar majoritet av remissinstanserna understöder målet med lagstiftning som främjar en digitala identitet. I remissvaren konstateras att statens åtgärder i den digitaliserade världen går i rätt riktning och att digitaliseringen och den tekniska utvecklingen inom den offentliga sektorn är viktiga. I den här omvärlden finns ett behov av en digital identitet som var och en själv kan hantera både i offentliga och i privata e-tjänster. Lagstiftning som främjar en digital identitet anses i bästa fall förbättra Finlands konkurrenskraft och stärka de offentliga finanserna.
Det digitala identitetsbeviset, men särskilt också e-tjänstverktyget för utlänningar och identifieringsverktyget för fysiska personer anses främja jämlika möjligheter att använda e-tjänster.
Ett flertal av remissvaren tar upp att man i den nationella beredningen ska beakta EU:s förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster (eIDAS-förordningen) och de ändringar i den som nu är under beredning och som gäller gemensam lagstiftning för europeiska plånboksapplikationer. De nationella lösningarna ska vara kompatibla med de europeiska ramarna, och Finland ska delta aktivt i arbetet på EU-nivå.
Ibruktagningen kräver mycket tid och anvisningar från myndigheternas sida
Lagberedningen väcker också oro. Genomförande av reformen i vidare utsträckning och omfattning anses ta tid. Flera remissinstanser anser det vara viktigt att man vid sidan om de verktyg som nu utvecklas också i framtiden kan identifiera sig med nuvarande verktyg för stark autentisering, alltså med nätbankskoder, mobilcertifikat och medborgarcertifikat.
Remissvaren för som regel fram att tillräckliga myndighetsansvisningar och tillräcklig kommunikation vid rätt tid är förutsättningar för ett lyckat genomförande av förändringar. Kommunikationen anses ha en central roll i processen och särskilt för att förebygga missförstånd.
Organisationerna ger kritiska kommentarer också om konkurrensrättsliga frågor och begränsningarna i fråga om identifieringsverktygets användningsområde. Dataskydd och informationssäkerhet är också återkommande ämnen i remissvaren.
Kritisk medborgarrespons
Medborgarresponsen är nästan helt negativ i tonen. I svaren påtalas särskilt oro för att Finland blir en kontrollstat och för att det digitala identitetsbeviset blir obligatoriskt. Dessutom anses systemet som helhet vara onödigt och frågor kring informationssäkerheten tas upp.
Orsakerna till den negativa responsen verkar vara felaktiga tolkningar av projektets målsättningar och innehållet i utkastet till lagförslag. Systemet är inte att öka statens möjligheter att kontrollera medborgarna, utan tvärtom att förbättra medborgarnas möjligheter att hantera sina egna uppgifter bättre och säkrare. Det digitala identitetsbeviset, e-tjänstverktyget för utlänningar och identifieringsverktyget för fysiska personer är inte heller obligatoriskt, och ingen behöver ta ett sådant mot sin vilja.
Nästa steg är att beredningen av regeringspropositionen fortsätter utifrån erhållna utlåtanden. Avsikten är att propositionen överlämnas till riksdagen hösten 2022. Ändringarna kan träda i kraft tidigast vid ingången av 2023.