Utredning
Ökat utbud av arbetskraft och flera nybörjarplatser vid högskolorna ger möjligheter att påskynda den ekonomiska tillväxten

Reformer av utkomstskyddet för arbetslösa, en reform av pensionssystemet och ökningen av antalet nybörjarplatser vid högskolorna kunde enligt tillväxtarbetsgruppens utredning påskynda den ekonomiska tillväxten. Genom tillväxtfrämjande åtgärder kan man i bästa fall stärka de offentliga finanserna, men tillväxtåtgärderna räcker inte ensamma till att stärka de offentliga finanserna.

I rapporten från den förvaltningsövergripande arbetsgruppen för tillväxt presenteras de alternativ som arbetsgruppen identifierat och som utifrån forskningsrön skulle sätta fart på den ekonomiska tillväxten på ett hållbart sätt som stärker de offentliga finanserna. Åtgärderna är uppdelade i helheter som ökar sysselsättningen och produktiviteten. Utöver dessa har man identifierat mer omfattande strategiska helheter som anknyter till främjandet av hållbar tillväxt.

Reformer av pensionssystemet och systemet för utkomstskydd för arbetslösa skulle förbättra sysselsättningen

Arbetsgruppen identifierade flera ändringar som kunde göras till utkomstskyddet för arbetslösa och som kunde öka sysselsättningen och stärka den offentliga ekonomin med flera hundra miljoner euro på årsnivå. En del av de alternativ som gäller ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa, såsom bland annat revidering av arbetsvillkoret, skärpning av villkoren för beviljande av invalidpension och slopande av barntillägg inom utkomstskyddet för arbetslösa, har redan tidigare behandlats i en utgifts- och strukturkartläggning som finansministeriet publicerat.

Dessutom kan sysselsättningen ökas på ett hållbart sätt som stärker den offentliga ekonomin genom att pensionssystemet reformeras, arbetslagstiftningen utvecklas och med en helhet som främjar den arbetsrelaterade invandringen.

Fokusering av FoU-utgifter och satsningar på utbildning innehåller potential för att förbättra produktiviteten

Ett av de viktigaste besluten om finansiering av forskning och utveckling under de kommande regeringsperioderna är hur man riktar statens extraordinarie satsningar på FoU-finansiering enligt FoU-finansieringslagen, som trädde i kraft vid ingången av 2023. Ifall den privata sektorn också satsar på FoU-verksamhet så att målet på fyra procent för FoU uppnås, gynnas den offentliga ekonomins hållbarhet avsevärt på längre sikt till följd av snabbare ekonomisk tillväxt. En ökning av enbart statlig FoU-finansiering räcker inte till för att sätta fart på den ekonomiska tillväxten och ökningen av skatteintäkterna i sådan mån att en ökning av den statliga FoU-finansieringen skulle finansiera sig själv.

En ökning av antalet nybörjarplatser vid högskolorna kan enligt forskningsinformation också vara en åtgärd som på längre sikt stärker den offentliga ekonomin. Om nybörjarplatserna till exempel ökades med 10 000 per år kan man om cirka 40–50 år stärka de offentliga finanserna med uppskattningsvis 400–500 miljoner euro per år. Åtgärden skulle dock bli positiv med tanke på de offentliga finanserna först om cirka 20–30 år. Före det skulle en ökning av antalet nybörjarplatser försämra de offentliga finanserna med högst 400–600 miljoner euro per år. 

Högskoleutbildningens finansieringsbas kan på kort sikt utvidgas till exempel genom att slopa avgiftsfriheten för utbildning som leder till examen eller genom att reformera de förmåner som betalas på basis av studierna.

Utveckling av tillståndsförfaranden och främjande av konkurrens kan undanröja hinder för tillväxt

Ur investeringsperspektiv betraktar arbetsgruppen bland annat utvecklandet av tillståndsförfaranden som har ett samband med miljörelaterade förfaranden och andra investeringar som en potentiell åtgärd. Detta kunde påskynda investeringar i en grön omställning utan att ge avkall på miljöskyddsnivån. 

Konkurrensen kunde främjas genom att se över sektorsvisa bestämmelser som hindrar inträde i branschen och genom att andra eventuella hinder för inträde i branschen undanröjs. Dessutom anser arbetsgruppen att tyngdpunkten i företagsstöden bör förskjutas från bibehållande stöd till reformerande stöd.

Som en del av tillväxtpolitiken kunde man inleda några riktade strategiska helheter för att stödja företagens investeringar, internationalisering och övergång till väteekonomi.

Den ekonomiska politiken bör ta hänsyn både till hållbar tillväxt och till den offentliga ekonomin

Finlands ekonomiska tillväxt har varit svag och befolkningens åldrande medför varje år ett allt större tryck på den offentliga ekonomins hållbarhet. Samtidigt kräver de geopolitiska förändringarna samt hanteringen av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald ändringar i de ekonomiska strukturerna. Finland har, utöver utmaningar, också flera möjligheter att till exempel främja en grön omställning och digitalisering. Detta kräver att man utnyttjar Finlands starka sidor, såsom kompetent arbetskraft.

”En starkare offentlig ekonomi kan inte byggas upp enbart med hjälp av ekonomisk tillväxt, och många tillväxtfrämjande åtgärder verkar först med lång eftersläpning. Trots detta får man inte glömma att tillväxtförutsättningarna måste stärkas. Beslutsfattarna måste därför samtidigt dels se till att de offentliga finanserna är hållbara på kort och medellång sikt och dels att förutsättningarna för hållbar tillväxt på lång sikt stärks”, konstaterar arbetsgruppens ordförande, ledande specialsakkunnig Olli Kärkkäinen vid finansministeriet.

Den omfattande arbetsgruppen hörde ett stort antal intressenter under arbetets gång

Finansministeriet tillsatte i januari 2023 en förvaltningsövergripande arbetsgrupp för att före regeringsförhandlingarna utreda åtgärder som kan sätta fart på den ekonomiska tillväxten på ett ekologiskt hållbart sätt som stärker de offentliga finanserna. Arbetsgruppen hade företrädare för finansministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, miljöministeriet och kommunikationsministeriet. Dessutom har arbetsgruppen hört och i sitt arbete utnyttjat forskares samt näringslivets och löntagarnas åsikter om åtgärder som påskyndar tillväxten.

Mer information:
Olli Kärkkäinen, arbetsgruppens ordförande, ledande specialsakkunnig, tfn 0295530545, olli.karkkainen(at)gov.fi