Reformerna och investeringarna i Finlands program för hållbar tillväxt inleds

De första reformerna och investeringarna i Finlands program för hållbar tillväxt inleds redan i år, men största delen av finansieringen riktas till åren 2022–2023. I den tredje tilläggsbudgeten föreslår regeringen investeringar bland annat i forskning, kontinuerligt lärande, snabb tillgång till vård och minskning av växthusgasutsläppen. Propositionen innehåller 238 miljoner euro i finansiering för Finlands program för hållbar tillväxt.

Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade måndagen den 24 maj att den slutliga planen för återhämtning och resiliens godkänns. Statsrådet har för avsikt att godkänna planen torsdagen den 27 maj. Planen är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.

Finlands program för hållbar tillväxt bland annat

• minskar på utsläppen genom att påskynda investeringar samt forskning och utveckling
• påskyndar hållbar ekonomisk tillväxt
• skapar möjligheter till ekonomisk tillväxt på längre sikt
• påskyndar tillgången till vård
• stöder sysselsättningsfrämjande reformer.

Hälften av finansieringen främjar grön övergång och ungefär en fjärdedel digitalisering. Programmet innehåller ca 700 miljoner euro i finansiering för forskning, utveckling och innovationer.

”Medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens stöder återhämtningen och syftar till att förändra de ekonomiska strukturerna, och de kan förbättra den ekonomiska tillväxten i EU på ett varaktigt sätt. Finlands plan är en del av denna stora europeiska helhet. Planen är en balanserad kombination av reformer och investeringar som stöder en hållbar ekonomisk tillväxt och avhjälper problem som förorsakas av koronan”, säger ordföranden för Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt, finansminister Matti Vanhanen.

Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt har eftersträvat ett starkt partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn under beredningens gång så att investeringarna kan påskyndas genom hävstångseffekt. Avsikten med programmet är att minska koldioxidutsläppen i Finland på ett rättvist sätt, men också att öppna nya marknader för finländska företag och att nå den internationella täten av branschen. Finländska företag kan ansöka om finansiering också ur andra länders återhämtningsprojekt.

Europeiska kommissionen beräknar att investeringarna i EU kommer att stiga till en rekordhög nivå nästa år. Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer enligt vårprognosen att höja EU:s bruttonationalprodukt med ca 1,2 procent från 2019 års nivå före utgången av 2022.

Finlands bruttonationalprodukt kan vara 0,3 procent större år 2026 jämfört med vad den skulle vara utan programmet för hållbar tillväxt, bedömer finansministeriet. På lång sikt kan reformerna och investeringarna i programmet öka bruttonationalprodukten som bäst med 0,8 procent. De långfristiga konsekvenserna är dock osäkrare.

Innehållet i planen förblev i huvudsak oförändrat

Finland lämnade sin preliminära återhämtnings- och återhämtningsplan till Europeiska kommissionen den 15 mars. Därefter fortsatte ministerierna diskussionerna med Europeiska kommissionen och slutförde planen utifrån dessa diskussioner. Den fortsatta beredningen gav inte upphov till några betydande innehållsmässiga ändringar i planen.

Planen för återhämtning och resiliens drar upp riktlinjerna för användningen av finansieringen ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens i Finland. I enlighet med EU-lagstiftningen uppgår helheten till cirka 2,1 miljarder i löpande priser 2021–2023 (1,9 miljarder euro i 2018 års priser). Det slutliga finansieringsbeloppet i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens klarnar för Finlands del sommaren 2022. Det påverkas av den ekonomiska utvecklingen 2021 och 2022. 

Finland får dessutom finansiering för andra program inom ramen för faciliteten för återhämtning, såsom programmet för rättvis övergång och programmet för EJFLU. Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt samordnar innehållet i dessa program med den plan som nu godkänns. Den totala finansieringen från EU till Finland uppgår uppskattningsvis till 2,9 miljarder euro i löpande priser (2,7 miljarder euro i 2018 års priser).

Finansiering för forskning och minskning av utsläpp

Regeringen överlämnar torsdagen den 27 maj riksdagen en proposition med förslag till årets tredje tilläggsbudget. Propositionen inleder genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt. 

Finansieringen av tilläggsbudgetpropositionen fördelas enligt programmets fyra pelare enligt följande:

1. grön övergång 48,5 miljoner euro
2. digitalisering 9,5 miljoner euro
3. sysselsättning och kompetens 134,9 miljoner euro
4. social - och hälsovårdstjänster 45 miljoner euro.

Ur pelare 3 föreslår regeringen anslag för bl.a. forskning, utveckling - och innovationer. Propositionen innehåller 45 miljoner i anslag och 62 miljoner i bevillningsfullmakter via Finlands Akademi och Business Finland. Tilläggsbudgeten inleder också reformer som främjar kontinuerligt lärande.

Som en del av den gröna övergången föreslås finansiering till exempel för laddningsinfrastrukturen för elbilar samt slopandet av separat oljeuppvärmning. Växthusgasutsläppen minskar också tack vare investeringar i återanvändning och återvinning av sidoströmmar från industrin. 

Genom investeringar i social- och hälsovårdstjänster inleds digitala tjänster som stöder vårdgarantin och dessutom avkortar man service- och vårdskulden. 

Investeringarna i digitalisering inleds med förhindrande av penningtvätt, utveckling av företagens digitala ekonomi, bostadsdatasystemet, digitalisering av järnvägstrafiken och utveckling av cybersäkerheten.

Som bilaga till detta meddelande finns en förteckning över vilka utgifter i tilläggsbudgeten som hänför sig till genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt.  

Ministerierna och de underlydande organisationerna ordnar ansökan om finansiering för de åtgärder som nu inleds inom sina förvaltningsområden och informerar skilt om detta.

Finansiering kräver att målen uppnås

Finansieringen av åtgärderna i tilläggsbudgeten kommer från EU som förskottsbetalning efter att unionen godkänt Finlands plan för återhämtning och resiliens.  Förskottsbetalningen utgör 13 procent av helheten. 

I fortsättningen ansöker medlemsländerna om utbetalningar från EU två gånger per år på basis av hur målen och delmålen uppnåtts. Varje medlemsstat rapporterar till Europeiska kommissionen om hur målen i planen har uppnåtts. Begäran om utbetalning diskuteras också mellan medlemsländerna.

”Det är viktigt att användningen av återhämtningsmedlen övervakas noggrant på det sätt som EU-lagstiftningen förutsätter. Utöver den nationella tillsynen och kommissionens tillsyn förverkligas detta också mellan medlemsländerna, när man tillsammans bedömer hur målen och halvitdsmålen har uppnåtts som ett villkor för utbetalning. Informationen är öppen, vilket innebär att även medborgarna har möjlighet att sätta sig in i varje lands planer och rapporter", säger minister Vanhanen. 

Användningen av finansieringen övervakas förutom på EU-nivå också nationellt. EU-lagstiftningen förpliktar varje medlemsstat att utarbeta tillförlitliga lösningar för förvaltning, tillsyn och granskning. I Finland ansvarar finansministeriet för organiseringen av detta.

Vad händer härnäst?

Finansministeriet sänder Finlands plan för återhämtning och resiliens till EU. Europeiska kommissionen har två månader på sig att utvärdera medlemsstaternas planer. Därefter godkänner rådet planerna. 

I fortsättningen inkluderas anslagen i statsbudgeten. Varje ministerium informerar för sin del om ansökningsprocesserna för anslag. 

Ytterligare information:

Maria Kaisa Aula, statssekreterare, tfn 050 530 9697, mariakaisa.aula(at)vm.fi
Laura Vartia, finansråd, tfn 029 5530 228, laura.vartia (at) vm.fi 
Olli Kärkkäinen, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30545, olli.karkkainen(at)vm.fi