Att lära sig digitala färdigheter är en kontinuerlig process som samhällets olika aktörer bör stödja
Digi i vardagen -delegationen ordnade i februari en rundabordsdiskussion om kompetens och färdigheter i det digitala samhället. Syftet med evenemanget var att diskutera och förstå hur människor bör lära sig digitala färdigheter genom hela livet. Den mångstämmiga expertgruppen vid rundabordskonferensen utarbetade som slutresultat en digital livsväg, utifrån vilken en slutrapport som publiceras i dag har utarbetats.
Åldern avgör inte nivån på digital kompetens
Enligt rundabordsdiskussionen är det viktigt att ta i beaktande att tillhörigheten till en viss åldersgrupp inte avgör nivån på digital kompetens. I alla åldersgrupper finns det människor med olika kompetens och färdigheter.
I diskussionen betonades det att digitala färdigheter och digital kompetens måste uppdateras kontinuerligt för att färdigheterna ska hållas uppdaterade. Utvecklingen och säkerställandet av digitala färdigheter och digital kompetens i samhället kräver samarbete mellan olika samhälleliga aktörer.
"Det är ett värdeval att vi tillsammans med olika samhälleliga aktörer nu satsar tillräckligt på digitalisering och digitalt kunnande på lång sikt. På så sätt kan vi stärka allas delaktighet i samhället och överbrygga de digitala klyftorna ", sammanfattar delegationens ordförande Marianne Heikkilä från Marttaliitto.
Digitala färdigheter är livsfärdigheter
För barns del framhävdes familjens digitala vardag. Föräldrarnas kompetens och färdigheter samt uppväxtmiljön påverkar och styr utvecklingen av barns digitala färdigheter och attityder. Digitaliseringen bör diskuteras med barnen på ett uppmuntrande sätt, och utvecklingen av barns digitala färdigheter bör inledas redan i ett tidigt skede. En förutsättning för detta är att de vuxna som arbetar med barn, såväl i hemmet som i samhällstjänsterna, har nödvändiga kunskaper och kompetens.
På basis av resultaten från rundabordsdiskussionerna behöver de unga mer kompetens i synnerhet när det gäller medieläskunnighet, informationssäkerhet, integritetsskydd och förståelse för värdet av de egna uppgifterna. Digital kompetens är inte någon färdighet som är separat från de övriga livsfärdigheterna hos unga. I ungdomen ingår många livsskeden som medför nya skyldigheter, såsom att bli myndig. Digitaliseringen spelar en stor roll i detta skede. Det är lätt att hamna utanför gemenskapen och samhället i olika övergångsskeden om man saknar tillräckliga kunskaper eller färdigheter för till exempel digitala tjänster.
”Digitala färdigheter är medborgarfärdigheter i vardagen på samma sätt som andra färdigheter. De är en del av vår vardag och våra liv. Därför är det viktigt att förstå fördelarna och möjligheterna med den digitala världen. Utvecklingen av digital kompetens är en livslång process. De digitala färdigheterna blir också föråldrade, så man måste komma ihåg att upprätthålla sin kompetens. Den egna attityden och motivationen spelar en nyckelroll när det gäller att hålla sina egna digitala färdigheter uppdaterade”, säger Minna Piirainen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, projektchef för digitalt stöd och medlem i Digi i vardagen -delegationen.
Det är acceptabelt att be om hjälp
När det gäller vuxna betonades upprätthållandet av digitala färdigheter samt bevarandet av förmågan och viljan att lära sig kontinuerligt. Den kontinuerliga tekniska utvecklingen kan ge upphov till entusiasm, men också belastning om man inte har omfattande digitala färdigheter. Utvecklandet av en öppen och tillåtande arbetskultur, där det är acceptabelt att be om hjälp med tekniska utmaningar, minskar den belastning och stress som det nya lärandet medför speciellt i arbetslivet.
Äldre kan stöta på utmaningar när det gäller att skaffa sig digitala färdigheter. Deltagarna i rundabordsmötet betonade den avgörande betydelsen av att det går att hitta kostnadsfritt eller förmånligt stöd. De äldre får i typiska fall hjälp för sina digitala behov antingen som kamrathjälp, via offentliga tjänster eller av närstående. Stödet från närstående har en stor betydelse när det gäller att motivera de äldres lärande i vardagen.
Rundabordsdiskussionen söker lösningar mångstämmigt
I rundabordsdiskussionen deltog cirka 50 personer från nästan 40 olika organisationer. Diskussionsdeltagarna var experter på digitala färdigheter och kompetens från organisationer, forskningssektorn, statsförvaltningen, kommunerna och näringslivet.
Kompetensen och färdigheterna i det digitala samhället behandlades vid ett rundabordsmöte enligt åldersgrupper. Åldersgrupperna indelades i barn, unga, vuxna och äldre. Vid workshoppen skapades en livsväg för digitala färdigheter och utgående från den en slutrapport där man sammanfattat vilka slags digitala färdigheter som behövs i olika livssituationer, hur de kan utvecklas och vilka utmaningar som uppstår om personen inte har tillräcklig digital kompetens.
Rundabordsdiskussionen i februari var det andra evenemanget i diskussionsserien. Den första diskussionen hölls i oktober 2020 och temat var Välfärd och delaktighet i det digitala samhället. Den tredje diskussionen om rättigheter i det digitala samhället och i digitala tjänster ordnas i maj 2021.
Ytterligare information:
Minna Piirainen, projektchef, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, tfn 0295 535 280, minna.piirainen(at)dvv.fi
Sanna Sinisalo, specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 02955 30506, sanna.sinisalo(at)vm.fi