Kommunekonomiprogrammet för 2023
Den kommunala ekonomin stärks kraftigt men tillfälligt 2023
Den kommunala ekonomin har varit stark de två senaste åren. Osäkerheten kring den allmänna ekonomiska utvecklingen har emellertid ökat kraftigt i år, och de stigande priserna och personalkostnaderna skapar ett tryck på att öka utgifterna i den kommunala ekonomin.
Den kommunala ekonomin stärks kraftigt 2023 till följd av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet, då utgifterna i den kommunala ekonomin så gott som halveras men skatteinkomsterna ännu delvis motsvarar de högre kommunalskattesatserna och utdelningen före reformen. Kommunernas och samkommunernas sammanräknade kassaflöde i fråga om verksamhet och investeringar beräknas uppvisa ett överskott på upp till 1,2 miljarder euro och resultatet för räkenskapsperioden ett överskott på cirka 2,7 miljarder euro. Skatteinkomsterna är dock endast tillfälligt på en exceptionellt hög nivå i förhållande till utgifterna. År 2024 kommer den kommunala ekonomin att försämras igen.
Tryck på att öka omkostnaderna
I och med social- och hälsovårdsreformen försvinner det betydande utgiftstryck som orsakas av befolkningens åldrande från den kommunala ekonomin. Efter reformen ligger tyngdpunkten i kommunernas uppgifter allt mer på tjänster för de yngre åldersklasserna, till exempel på småbarnspedagogik och utbildning, där servicebehovet minskar. I kalkylen över utgiftstrycket räcker årsbidraget till för att täcka avskrivningarna fram till 2026.
Samtidigt som uppgiftsområdet minskar, minskar också kommunernas möjligheter att balansera sin ekonomi genom att anpassa utgifterna. Omkostnaderna i den kommunala ekonomin ökar särskilt på grund av en höjning av inkomstnivån inom kommunsektorn och prisstegringar. Prisindex för basservicen, som beskriver kostnadsutvecklingen i kommunerna, ändras med 3,8 procent 2023. Dessutom förblir investeringstrycket betydande bland annat på grund av byggnadsbeståndets ålder och migrationen. Samtidigt leder stigande räntor till att den skuldsatta kommunala ekonomin stramas åt.
Det kalkylerade trycket på ekonomisk anpassning ökar i alla kommunstorleksgrupper mot slutet av ramperioden 2023–2026, men hur starkt trycket är varierar mellan olika kommunstorleksgrupper. Det kalkylerade trycket på att höja kommunalskattesatsen är måttligt i största delen av kommunstorleksgrupperna. Urholkning av skattebasen kan dock utgöra ett hot i synnerhet i mindre kommunstorleksgrupper, om den demografiska utvecklingen enligt befolkningsprognosen fortsätter och inflyttningsunderskottet fortsätter att utvecklas som prognostiserats.
Nivån på statsbidragen minskar kraftigt 2023 till följd av social- och hälsovårdsreformen
Statsbidragen till kommunerna minskar kraftigt i budgetpropositionen för 2023 jämfört med den ordinarie budgeten för 2022. Minskningen beror i huvudsak på social- och hälsovårdsreformen, som innebär att 70 procent av statsandelen för kommunal basservice och ersättningarna för förlorade skatteinkomster överförs till välfärdsområdenas finansiering. De ökningar av uppgifter och skyldigheter som följer av regeringsprogrammet har i huvudsak gjorts redan tidigare år, och en del av de tidsbundna ökningarna av statsunderstöden upphör vid utgången av 2022.
Statsandelen för kommunal basservice minskar förutom till följd av social- och hälsovårdsreformen också till följd av de omfördelningar som regeringen beslutat om. Dessa sänker statsandelsnivån med 43 miljoner euro 2023. Statsandelen för basservicen ökas framför allt av en indexhöjning, vars effekt är cirka 90 miljoner euro. Även slopandet av det avdrag som hänför sig till finansieringen av läkarhelikopterverksamheten ökar statsandelen 2023.
Nettoeffekten av statens åtgärder på den kommunala ekonomin 2023 är nära neutral jämfört med den ordinarie budgeten för 2022. För nya och mer omfattande uppgifter anvisas statlig finansiering till 100 procent. Statsbidragen till kommunerna ökar bland annat på grund av bidrag som beviljas småbarnspedagogik, förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen och språkutbildning för personer som kommer från Ukraina.
Vad är kommunekonomiprogrammet?
Höstens kommunekonomiprogram fördjupar bedömningen av den kommunala ekonomin i budgetpropositionen. Syftet med programmet är att bedöma läget inom den kommunala ekonomin och kommunernas förutsättningar att ordna basservice i enlighet med de åtgärder som fastställs i budgetpropositionen.
I programmet prioriteras granskningen av utvecklingsperspektiven för den kommunala ekonomin och av åtgärder som regeringen vidtar med verkningar för den kommunala ekonomin. Kommunekonomiprogrammet bereds i ett sekretariat som utsetts av finansministeriet och där alla centrala ministerier som bereder lagstiftning om kommunernas uppgifter och statliga åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin samt Finlands Kommunförbund är representerade.
Ytterligare information:
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)gov.fi
Linnea Mäkinen, finansexpert, tfn 02955 30337, linnea.makinen(at)gov.fi
Unna Heimberg, finansexpert, tfn 02955 30280, unna.heimberg(at)gov.fi
Lauri Piirainen, finansexpert, tfn 02955 30521, lauri.piirainen(at)gov.fi