Finansieringen av välfärdsområden som driver universitetssjukhus ökas från och med 2024

Regeringen föreslår att det till lagen om välfärdsområdenas finansiering fogas bestämmelser om en ny bestämningsfaktor för välfärdsområdenas finansiering, nämligen universitetssjukhustillägget. Universitetssjukhusen orsakar de drivande välfärdsområdena högre kostnader än i andra områden, och tillägget täcker dessa kostnader.

Propositionen är förenlig med den proposition som varit på remiss

Finansieringen av välfärdsområdena ökas med 116 miljoner euro för universitetssjukhustillägget, vilket riktas till de välfärdsområden som driver universitetssjukhus. Detta motsvarar det utkast till regeringsproposition som var på remiss vid årsskiftet 2022–2023. I det tidigare propositionsutkast som var på remiss i september-oktober 2022 skulle finansieringen i fråga ha riktats till de välfärdsområden som driver universitetssjukhus genom att den dras av från finansieringen av andra välfärdsområden. Regeringen ändrade den grundläggande lösningen på basis av remissvaren till det nuvarande, så att staten finansierar den nödvändiga tilläggsfinansieringen och att finansieringen inte minskas inom något välfärdsområde. 

Avsikten är att beloppet fogas till välfärdsområdenas kalkylerade basfinansiering från och med 2024. 

Universitetssjukhustillägget beaktas i övergångsutjämningen av finansieringen på samma sätt som de övriga bestämningsgrunderna för finansieringen som redan ursprungligen ingick i finansieringslagen. På detta sätt kan man undvika att universitetssjukhustillägget betalas till välfärdsområdena så att det överlappar den övergångsutjämning som kompenserar samma kostnader. På grund av övergångsutjämningen kommer endast en del av den kalkylerade universitetssjukhusfinansieringen de facto att öka den finansiering som betalas till välfärdsområdena under de första åren. Tilläggets inverkan ökar varje år i och med att övergångsutjämningen minskar.

Universitetssjukhustillägget betalas enligt invånarantalet

Universitetssjukhustillägget riktas till de välfärdsområden som driver universitetssjukhus och till Helsingfors stad enligt invånarantalet. Tillägget är lika stort för alla, det vill säga 34 euro per invånare. 

Detta har ansetts vara det mest rättvisa sättet att allokera tillägget i förhållande till de uppgifter som finansieras med det och i förhållande till hur de har tidigare finansierats. Universitetssjukhustillägget ersätter uttryckligen de kostnader som tidigare finansierats av medlemskommunerna i de sjukvårdsdistrikt som driver universitetssjukhus. Befolkningsunderlaget har alltså varit detsamma som i denna proposition. 

Universitetssjukhusen får också tilläggsfinansiering i form av fakturering för tjänster som tillhandahålls andra områden och som i genomsnitt har utgjort 11 procent av de producerade tjänsterna. För utbildning samt forskning och utveckling beviljas även i fortsättningen särskild statlig finansiering. 

Remissinstanserna var ense om universitetssjukhustilläggets nödvändighet

Finansministeriet ordnade ett diskussionsmöte för välfärdsområdena den 16 december 2022 och det var också möjligt att yttra sig om propositionen i utlåtandetjänsten under tiden 16 december 2022–9 januari 2023.

Remissinstanserna ansåg allmänt taget att universitetssjukhustillägget är nödvändigt och ansåg det vara viktigt att propositionen inte minskar finansieringen till andra välfärdsområden.
 
När det gäller nivån på och fördelningen av universitetssjukhustillägget framfördes i det stora hela synpunkter som redan kommit fram under tidigare remissbehandlingar. Remissinstanserna var i stor utsträckning eniga om att tilläggsfinansieringen av universitetssjukhus överlag är otillräcklig. Och emedan universitetssjukhustillägget beaktas i övergångsutjämningarna ökar dess effekt dessutom först stegvis under en övergångsperiod. 

Allokeringen av universitetssjukhustillägget enligt invånarantalet i de välfärdsområden som driver universitetssjukhus understöddes speciellt av remissinstanserna i Nyland. Däremot ansåg i synnerhet välfärdsområdena i Östra Finlands samarbetsområde samt andra aktörer i området att det är mer motiverat att rikta tillägget enligt antalet invånare i samarbetsområdet. Flera av remissinstanserna ansåg att en fördelning baserad på invånarantalet över huvud taget inte beskriver de faktiska kostnaderna tillräckligt exakt.

Mer information: 
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)gov.fi
Jenni Jaakkola, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30570, jenni.jaakkola(at)gov.fi