Arbetsgruppsrapport
Den senaste tidens räntehöjningar tycks inte orsaka hushållen stora problem i större omfattning

Hushållens genomsnittliga ekonomiska situation förväntas inte försämras drastiskt enligt finansministeriets utredning. Det aktuella läget förutsätter inte några akuta åtgärder. En arbetsgrupp rekommenderar emellertid åtgärder för att undvika problem i framtiden.

Finansminister Annika Saarikko tillsatte i januari 2023 en arbetsgrupp som skulle utreda hushållens ekonomiska situation. Utredningen fokuserade i synnerhet på skuldsatta hushåll och effekterna av en högre räntenivå än tidigare. Utöver hushållens ekonomiska situation har arbetsgruppen även utvärderat bostadsmarknaden, bankernas tillstånd och makrostabilitetspolitiken. Arbetsgruppen har också utrett vilka konsekvenser slopandet av ränteavdraget för bostadslån har för olika typer av hushåll.

Arbetsgruppen hade företrädare för finansministeriet, Finlands Bank och Finansinspektionen. Finansministeriets statssekreterare såsom kanslichef Juha Majanen var arbetsgruppens ordförande. 

Hushållens ekonomiska situation fortfarande stabil 

Hushållens skuldsättning har under de senaste årtiondena ökat i förhållande till de disponibla inkomsterna. Någon kraftig försämring i hushållens genomsnittliga ekonomiska läge är dock inte att vänta, och hushållens förmåga att hantera sina lån är fortfarande i det stora hela god. Tills vidare finns det inga tydliga tecken på att hushållen skulle få svårigheter med att sköta sina bostadslån. Den gynnsamma arbetsmarknadsutvecklingen har för egen del bidragit till hushållens betalningsförmåga.

Räntehöjningarna får dock konsekvenser i synnerhet för de svårt skuldsatta hushållen, och det är fortfarande oklart hur många av hushållen som kommer att få problem. Tills vidare ser det inte ut som om någon större grupp skulle råka ut för stora problem. Situationen för skuldsatta hushåll och husbolag är i vilket fall som helst riskfylld.

Bostadspriserna har sjunkit under det senaste året och antalet bostadsköp har minskat. Tills vidare verkar situationen på bostadsmarknaden inte utgöra något betydande hot mot hushållens tillstånd eller den totalekonomiska utvecklingen. Bankernas soliditet är stark, antalet problemkrediter litet och likviditetsläget gott. Bankernas kapitalanskaffning är dock utsatt för marknadsstörningar och ökade anskaffningskostnader.

De omfattande lagstiftningsreformer som genomförts sedan den internationella finanskrisen för femton år sedan, inklusive krav på makrostabilitet, har stärkt banksektorns soliditet och minskat sannolikheten för allvarliga störningar i det finansiella systemet. Samtidigt har den finländska banksektorns lönsamhet varit god.

Den senaste tidens utveckling framhäver dock behovet av att se till att regleringen skyddar hushåll, husbolag, banker och samhällsekonomin i tillräcklig mån mot riskerna i anslutning till överskuldsättning.

”Även om den senaste tidens räntehöjningar inte kräver några omedelbara åtgärder, utgör de dock en påminnelse om att både låntagare och banker alltid måste förbereda sig för oväntade förändringar i verksamhetsomgivningen. Det är viktigt att vi fortsätter att minska på riskerna i anslutning till hushållens och husbolagens skuldsatthet så att vi ska kunna undvika framtida kriser”, konstaterar statssekretaren som kanslichef, Juha Majanen. 

”Många hushåll blir nu tvungna att klara klart större utgifter för skuldhantering än tidigare. Hushållens genomsnittliga ekonomiska situation ser emellertid inte ut att försvagas ens tillfälligt, eftersom arbetslösheten inte förutspås öka i betydande mån”, betonar finanspolitiska samordnaren Lauri Kajanoja.

Maximal skuldhanteringsbörda skulle fastställa en övre gräns för utgifterna för skuldhantering 

Det är enligt arbetsgruppen nödvändigt att införa en juridiskt bindande maximal skuldhanteringsbörda för hushållen i Finland. Den föreslagna maximala skuldhanteringsbördan är ett inkomstbundet instrument som hänför sig till hushållens totala skuldsättning och som fastställer en övre gräns för hur stor andel av hushållets inkomster som får gå åt till utgifter för skuldhantering. 

För att förbereda sig på ränteförändringar under lånetiden är det skäl att man vid beräkningen av den maximala skuldhanteringsbördan använder en så kallad stressad räntenivå, dvs. en högre räntenivå än vid tidpunkten för upplåningen samt en särskilt fastställd maximal återbetalningstid. Det positiva kreditupplysningsregister som tas i bruk 2024 förbättrar informationsunderlaget för beräkning av den maximala skuldhanteringsbördan och för användning av instrumentet.
Den maximala skuldhanteringsbördan föreslås gälla nästan alla krediter som erbjuds hushållen. Makrostabilitetsinstrumentet, som kompletterats med den inkomstbundna maximala skuldhanteringsbördan, förebygger hushållssektorns överskuldsättning på ett ännu mer heltäckande sätt än tidigare.

Tilläggsbestämmelser om husbolagslån

Det finns enligt arbetsgruppen skäl att bedöma behovet av ytterligare bestämmelser om husbolagslån efter att man får information om hur de nya bestämmelser som träder i kraft i juli 2023 syns i husbolagslånen och riskerna i anslutning till dem.

Beskattningen av bostadsinvesteringar borde ändras så att man begränsar rätten att dra av amorteringar på bolagslån från hyresintäkter. Detta skulle eliminera den tidsmässiga skattefördel som för närvarande sporrar husbolagen till stor upplåning i fråga om nya objekt.

Inte motiverat att återinföra skatteavdrag för räntor på bostadslån 

Det finns enligt arbetsgruppen inte några skäl att införa ett skatteavdrag för räntor på bostadslån. Skatteavdragen uppmuntrar människor att ta lån, de minskar statens skatteintäkter, gagnar främst hög- och medelinkomsttagare och ökar obalansen mellan hur ägarboende och hyresboende behandlas i beskattningen ytterligare.

Det finns heller inte något behov av att öka stöden till hushållen jämfört med nuläget. Om det uppstår omfattande ekonomiska problem för kraftigt skuldsatta hushåll bör man säkerställa att den rådgivning som betjänar skuldsatta hushåll och den hjälp som hänför sig till skötseln av skulderna fungerar effektivt.

Det är enligt arbetsgruppen viktigt att de hushåll som tar lån uppfattar fördelarna med ränteskydd och lån med fast ränta och att bankerna erbjuder dessa till sina kunder. Det är motiverat att utreda om lånevillkoren, konkurrenssituationen eller regleringen i Finland innehåller sådana faktorer som minskar utbudet och användningen av lån med fast ränta. Bankerna ska iaktta god banksed i fråga om hushållens lån.

Enligt arbetsgruppen är det motiverat att utvärdera bestämmelserna om marknadsföring av nya objekt i syfte att säkerställa att marknadsföringen ger kunderna tillräcklig information i begriplig form om de skyldigheter som hänför sig till föremålet för köpet.

Mer information:
Lauri Kajanoja, finanspolitisk samordnare, p 0295 530 554, lauri.kajanoja(at)gov.fi