Utgifts- och strukturkartläggning samt skattekartläggning:
Utgifts- och inkomststrukturen måste justeras avsevärt för att stärka de offentliga finanserna

De offentliga finanserna bör stärkas avsevärt under de två följande regeringsperioderna. En utgifts- och strukturkartläggning samt en skattekartläggning visar att det går att finna olika åtgärder för att stärka den offentliga ekonomin.

De finländska beslutsfattarna står inför svåra val på grund av de svaga utsikterna för den offentliga ekonomin och den ekonomiska tillväxtens begränsade möjligheter att lösa problemet. Vi vill, i enlighet med finansministeriets strategi, säkerställa att Finland förblir ett stabilt och hållbart samhälle även för kommande generationer. Utgifts- och strukturkartläggningen samt skattekartläggningen erbjuder olika konkreta alternativ för åtgärder som stärker den offentliga ekonomin. Kartläggningarna offentliggjordes den 6 mars.

Den ekonomiska tillväxten räcker inte till för att lösa problemen inom den offentliga ekonomin

Strukturen för den offentliga ekonomin i Finland har skapats under en tid då befolkningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen var gynnsammare än i nuläget. Den offentliga sektorns finansieringsbas räcker inte längre till för att upprätthålla alla sektorns uppgifter. Finansministeriet föreslog i sitt tjänstemannainlägg i december 2022 att den offentliga ekonomin bör stärkas på olika sätt med minst 9 miljarder euro under de två kommande valperioderna. Rent konkret innebär detta att den permanenta storleksklassen för de åtgärder som behövs för att minska utgifterna och öka inkomsterna är över 1 600 euro per år för varje finländare. 

Det grundläggande problemet är enkelt: de offentliga samfundens utgifter ligger på en högre nivå än inkomsterna, och problemet kan inte lösas ens genom ekonomisk tillväxt som skulle vara snabbare än väntat. Däremot måste utgifts- och inkomststrukturen justeras avsevärt för att den offentliga ekonomin ska kunna styras in på ett stabilt spår. 

”Det är också viktigt att notera att en ökning av de nya permanenta utgifterna eller en minskning av inkomsterna ökar omfattningen av den nödvändiga anpassningen ytterligare”, påpekar budgetchef Mika Niemelä.  

Utgifts- och strukturkartläggningen erbjuder alternativa åtgärder för att stärka den offentliga ekonomin

Utgifts- och strukturkartläggningen ger en uppfattning om för vilka ändamål offentliga medel används för närvarande. Kartläggningen ger dessutom synpunkter på åtgärder för att stärka den offentliga ekonomin. 

Åtgärdernas stärkande effekt på de offentliga finanserna kan bland annat bestå av

• minskade utgifter
• ökade inkomster av avgifter
• ökade förmögenhetsinkomster
• förbättrade incitament för att arbeta och ökad sysselsättning till följd av detta.
• I utgifts- och strukturkartläggningen granskar man hela den offentliga sektorn, dvs. staten, välfärdsområdena, kommunerna och socialskyddsfonderna. Vid granskningen av anpassningsåtgärderna borde man i princip inte utesluta några som helst delområden inom den offentliga sektorn, eftersom detta i sin tur skulle öka bördan för de övriga delområdena. 

Den helhet som granskas är inte avsedd att genomföras som sådan
Utgifts- och strukturkartläggningen erbjuder ett brett urval olika, överlappande eller alternativa sätt att stärka den offentliga ekonomin. Avsikten är inte att helheten ska genomföras som sådan, utan den ska stödja den offentliga debatten och det politiska beslutsfattandet. 

Eftersom åtgärderna är alternativa sinsemellan och har potentiellt motstridiga verkningar är det inte meningsfullt att räkna samman samtliga åtgärder. Rapporten innehåller preliminära uppskattningar av eventuella metoder och deras omfattning. Åtgärderna och därmed bedömningarna av deras konsekvenser kommer att preciseras i samband med den eventuella fortsatta beredningen. 

Helheten av åtgärderna är viktigare än konsekvenserna av en enskild åtgärd

De föreslagna alternativen kunde utgöra en helhet med vittomfattande konsekvenser som ändå inte skulle vara oskäliga för enskilda medborgare eller sammanslutningar. Vid kartläggningen av åtgärdsalternativen har man dessutom försökt minimera eventuella skadliga effekter på produktivitetsutvecklingen och incitamenten för arbete och sysselsättningen.

Trots att åtgärdsalternativen fokuserar på att trygga den ekonomiska hållbarheten har man också strävat efter att ta hänsyn till social och ekologisk hållbarhet. Alternativen inkluderar också åtgärder som i enskilda fall kanske står i strid med målen för ekologisk och social hållbarhet. Helheten av de åtgärder som eventuellt slås fast (inklusive skatteåtgärder) bestämmer hur anpassningseffekterna sist och slutligen realiseras ur olika hållbarhetssynvinklar.

Skattekartläggningen innehåller information om inkomster som den offentliga sektorn samlar in samt alternativ för att öka skatteintäkterna

I skattekartläggningen presenteras flera alternativ för att öka skatteintäkterna som grund för det politiska beslutsfattandet. I kartläggningen lyfter man särskilt fram sådana alternativ till skatteskärpningar som skulle hämma den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen så lite som möjligt och som kunde bidra till att förbättra skattesystemets struktur. 

I kartläggningen koncentrerar man sig på åtgärder genom vilka man inom ramen för det nuvarande systemet kunde öka skatteintäkterna för att balansera den offentliga ekonomin. Tidsplanen för skattekartläggningen gjorde det omöjligt att granska nya strukturella reformer eller en utvidgning av beskattningen till nya skattebaser. 

Kartläggningen tar inte ställning till hur mycket beskattningen bör skärpas.

Skatteintäkterna bör utökas på ett effektivt sätt som tryggar hållbara offentliga finanser 

Skatteintäkterna kan ökas på ett effektivt sätt som förbättrar skattesystemet genom att höja sänkta mervärdesskattesatser, förnya beskattningen av utdelning och höja fastighetsbeskattningen av mark. Minskningen av intäkterna från punkt- och trafikskatter kan bromsas med hjälp av skatteindex.

På kort sikt kan skatteintäkterna utökas också genom åtgärder som stöder miljö- och hälsomålen. Ändringar i energibeskattningen som förbättrar utsläppsstyrningens effektivitet och höjningar av tobaksaccisen som stöder minskad rökning ökar skatteinkomsterna på kort och medellång sikt. 

Det är viktigt att de ändringar som görs i beskattningen bereds omsorgsfullt och att deras konsekvenser utreds på ett heltäckande sätt. 

”Konsolideringen av de offentliga finanserna bör inte vila på sådana åtgärder vars effekter på skatteintäkterna inte kan bedömas på ett tillförlitligt sätt”, konstaterar Terhi Järvikare, avdelningschef vid skatteavdelningen. 

Mer information:
Mika Niemelä, budgetchef, tfn 02955 30525, mika.niemela(at)gov.fi (utgifts- och strukturkartläggningen)
Terhi Järvikare, överdirektör, tfn 02955 30113, terhi.jarvikare(at)gov.fi (skattekartläggningen)