Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Verksam ånger inte på väg tillbaka

Finansministeriet 26.10.2017 19.44
Nyhet

Regeringen genomför i enlighet med regeringsprogrammet reformer som gäller de skatter som Skatteförvaltningen tar ut. Genom reformerna ska förfarandena för beskattning och skatteuppbörd samt systemet för att söka ändring i beskattningen och påföljdssystemet inom beskattningen förenhetligas och förenklas.

Reformeringen av beskattnings- och uppbördsförfarandena genomförs med hjälp av flera regeringspropositioner, och den tredje propositionen (RP97/2017) i ärendet överlämnades till riksdagen i september.

Propositionen i fråga inkluderar ändringar av påföljdsavgifterna i fråga om inkomstbeskattningen, fastighetsbeskattningen, arvs- och gåvobeskattningen samt överlåtelsebeskattningen. Bestämmelserna om skatteförhöjningar förenhetligas och förnyas i regel till att motsvara påföljdsavgifterna för skatter på eget initiativ, dock så att skillnaderna mellan olika skatteslag tas i beaktande.

Det har framförts i offentligheten att propositionen även skulle innehålla bestämmelser om så kallad verksam ånger, även om regeringen redan tidigare beslutat att slopa dem. Så är inte fallet, och propositionen kommer inte att ändra på eller styra Skatteförvaltningens övervägning av polisanmälningar. Förslagen förenhetligar skatteförhöjningsförfarandena och begränsar myndighetsprövningen i samband med att skatteförhöjningar påförs i syfte att förbättra beskattningens förutsägbarhet och skattskyldigas rättssäkerhet.

Förslagen kommer att förändra de nuvarande skatteförhöjningsbestämmelserna på ett avsevärt sätt. Den nuvarande lagstiftningen har tillåtit omfattande prövningsrätt i fråga om skatteförhöjningarna, vilket resulterat i oenhetlig praxis. Den nya regleringen möjliggör nuvarande påföljder till exempel vid grovt skattekringgående. Skatteförhöjningen kan enligt förslaget i sådana fall vara mellan 3 och 10 procent. En mera schematisk reglering kan emellertid leda till att påföljdsavgifterna i vissa enskilda fall antingen skärps eller lättas jämfört med nuläget.  

Skatteförhöjningarna kan enligt propositionen graderas så att grundnivån för skatteförhöjningar i vissa situationer antingen höjs eller sänks. En motivering till skatteförhöjningar som är lägre än grundnivån är enligt propositionen att den skattskyldige rättar till försummelser på eget initiativ. Skatteförhöjningen kan emellertid inte lättas om Skatteförvaltningen redan inlett åtgärder i ärendet. Det är alltså fråga om faktorer som kan tas i beaktande då skatteförhöjningens storlek avgörs, inte avstående från straffrättsliga eller administrativa sanktioner. Rättelser på eget initiativ kan med andra ord inte frigöra från brottspåföljderna.

Det i regeringspropositionen beskrivna exemplet på beskattning av koncernbidrag gällde beskattningen av aktiebolag, och där har man inte tagit ställning till de personers straffrättsliga ansvar som ansvarar för den felaktiga beskattningen av bolaget. Ifall kännetecknen för skattebrott uppfylls, gör man på liksom i nuläget en polisanmälan.

Ändringarna avses träda i kraft vid inkomstbeskattningen från och med skatteåret 2018.

Ytterligare information:

Henna Ritari, överinspektör, 02955 30591, henna.ritari(at)vm.fi
Panu Pykönen, regeringsråd, 02955 30225, panu.pykonen(at)vm.fi