Strategin för offentlig förvaltning
Strategin för den offentliga förvaltningen utgör ramen för reformen av den finländska förvaltningen, som styr och stärker reformeringen av hela den offentliga förvaltningen. Strategin har beretts i samarbete med kommunerna och Kommunförbundet.
”Den offentliga förvaltningen bidra till en hållbar vardag i framtiden och till ett tryggt och fungerande samhälle i alla situationer” är ett löfte för samhället som fastställs i strategin för den offentliga förvaltningen.
De gemensamma målen för den offentliga förvaltningen styr reformeringen av förvaltningen och samarbeta under det kommande årtiondet
Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, utnyttjande av digitalisering och internationell pionjärskap utgör en stark grund för all reformering.
Strategin drar upp riktlinjer för bland annat organiseringen av tjänster på ett människoorienterat sätt, samarbetet med hela samhället och det kontinuerliga lärandet inom förvaltningen.
Riktlinjerna beskriver hur förvaltningen reformeras i praktiken. Riktlinjerna är ett verktyg med vars hjälp ledningen, utvecklarna och personalen inom den offentliga förvaltningen styr verksamheten och prioriteringen.
Strategin stöder samarbetet och arbetsfördelningen mellan de statliga myndigheterna, kommunerna och de välfärdsområdena.
Läs mera:
- Strategin i statsrådets publikationsarkivet Valto
- Öppen växelverkan mellan forskare och beslutsfattare kräver förtroende och mod
- Grundläggande information om projektet
Målsättningar
Förvaltningen stärker likabehandlingen genom att identifiera mångfalden i människornas liv och vardag. Den tar hänsyn till olika människors och gruppers behov på olika språk och skapar en känsla av samhörighet och rättvisa.
Ett globalt ansvar för de begränsade resurserna och naturens bärkraft som sträcker sig över generationsgränserna leder till hållbar välfärd.
Förvaltningen kan systematiskt föreställa sig nya möjliga framtidsutsikter och nya sätt att genomföra förvaltningsuppgifter. Strukturer ses över, nya teknologier införs och verksamhetssätt utvecklas genom djärva försök och riskhantering.
Beredningen och beslutsfattandet inom förvaltningen styrs av ett kunskapsbaserat synsätt. Den information som ligger till grund för beslut är fritt tillgänglig. Förvaltningen kan fatta motiverade beslut och identifiera nya möjligheter för verksamheten genom att den på bred front utnyttjar tillförlitlig och mångsidig information och skapar internationella samarbetsförhållanden.
Förvaltningen stöder sig på verksamhetssätt som skapar kontinuitet och bär ett övergripande ansvar. En empatisk förvaltning värnar om det sociala kapitalet i anslutning till förtroendet.
En öppen förvaltning stärker dialogen i samhället och främjar var och ens rätt att förstå och bli förstådd. Förvaltningen betjänar, kommunicerar tydligt, lyssnar och skapar möjligheter att delta. Förvaltningen är enhetlig och transparent. För att uppnå resultat under 2020-talet krävs samarbete inom förvaltningen, med det övriga samhället som helhet och internationellt. Finland främjar aktivt en öppen förvaltning på det internationella planet.
Riktlinjer
Med människoorienterade och mångsidig service avses förutseende, effektiva tjänster som beaktar olika människors, företags och organisationers behov och situation. Vi utvecklar tjänsterna tillsammans med kunderna genom att identifiera olika livslopp, livsstilar och livssituationer och beaktar de språkliga rättigheterna. Vi säkerställer människoorienterade och jämlika tjänster i det allt mångsidigare samhället i hela Finland på ett ekonomiskt hållbart sätt genom att effektivt utnyttja information och digitalisering. Vi svarar för att de olika offentliga tjänsterna och förmånerna är lättillgångliga för kunderna samt begripliga, kompatibla, trygga och funktionssäkra.
För att genomföra förändringen behövs av förvaltningen åtminstone följande åtgärder:
- Vi skapar tjänster kring olika händelser i livet och affärsverksamheten på ett förutseende och kunskapsbaserat sätt. Vi minskar behovet av att uträtta ärenden genom ökad automatisering.
- Vi använder digital information för att åka människornas och sammanslutningarnas möjligheter att hantera sina servicestigar och påverka dem.
- Vi stärker förvaltningens förmåga att identifiera och omforma de strukturer och processer som skapar ojämlikhet. Vi utvecklar bland annat språket och kommunikationen inom den offentliga förvaltningen så att den är lättare att förstå och stöder jämlikheten bättre.
För att skapa en betydelsefull förvaltning för människorna måste vi utveckla och utnyttja nya metoder att inkludera en allt större grupp människor i samhällets funktioner. Tilltron till de egna möjligheterna att delta och påverka, förtroendet för myndigheterna och upplevelsen av en fungerande demokrati påverkar på ett avgörande sätt den stabila utvecklingen i samhället. Vi utökar möjligheterna att delta och påverka genom att införa nya demokratiska metoder för deltagande. Vi arbetar för att människorna ska uppleva att de blir hörda och förstådda i vårt samhälle. Vi testar olika digitala metoder för deltagande och utnyttjar i synnerhet på lokal nivå metoderna för medborgarbudgeter. Vi tryggar förutsättningarna för demokrati med hjälp av tillförlitlig och öppen information samt genom att säkerställa förutsättningarna för ett fritt civilsamhälle. Vi stärker vår roll som förespråkare av ett regelbaserat internationellt system.
För att genomföra förändringen behövs av förvaltningen åtminstone följande åtgärder:
- Vi stärker de gemensamma utvecklingsprocesserna och öppenheten i beredningsarbetet, de strategiska projekten och planeringen av viktiga politiska program. På så sätt synliggör vi effekterna av delaktighet.
- Vi utnyttjar digitaliseringen fullt ut i utvecklingen av metoderna att delta och påverka. Vi ingriper i spridningen av falsk information även genom internationellt samarbete.
- Vi stärker en verksamhetskultur som främjar och värdesätter delaktighet och öppen dialog både i Finland och på det internationella planet.
- Vi förbättrar färdigheterna inom bland annat servicedesign och nätverksledning.
- Vi använder ett språk som är begripligt för alla parter.
För att säkerställa rättvisan mellan generationerna och en trygg samhällsutveckling bör vi övergå till klimatneutralitet och verksamhet som respekterar biodiversiteten. Därför utvärderar vi de ekologiska konsekvenserna av reformer och beslut även inom de sektorer där det inte gjorts tidigare. Vi förbättrar klimatsmartheten i samhället och biodiversiteten till exempel genom information, incitament och mångsidig styrning samt genom att utnyttja ny teknik på ett intelligent sätt. Vi deltar aktivt i det internationella klimatarbetet.
För att genomföra förändringen behövs åtminstone följande åtgärder:
- Vi bedömer på ett mer omfattande och mångsidigt sätt konsekvenserna av beslut på förhand till exempel genom att systematiskt utnyttja digitaliseringen.
- Vi beaktar klimatkrisen och naturförlust i förvaltningens strategi- och budgetprocesser, så att miljömässigt hållbara verksamhetssätt främjar även den sociala och ekonomiska hållbarheten.
- Vi säkerställer att förvaltningsområdena och kommunerna får tillräckligt stöd för att bedöma miljökonsekvenserna. Vi utnyttjar modeller för ansvarsrapportering.
Staten och kommunerna bör avsevärt öka samarbetet och arbetsdelningen med det övriga samhället för att vi ska kunna lösa de nya utmaningarna i samhället och säkerställa en hållbar offentlig ekonomi. Ett smidigt samarbete innebär till exempel att vi använder mångsidigare interaktionssätt och stärker samarbetet med den privata och tredje sektorn samt skapar förutsättningar för ett mångsidigt samarbete med hjälp av lagstiftning och flexibla strukturer. I den globala världen behövs även ett smidigt och förtroendeingivande internationellt samarbete. Vi behöver nya samarbetsmodeller för att genomföra våra mål, eftersom olika aktörer bör kunna förankra sitt kunnande i den offentliga förvaltningens verksamhetsmodeller. Som exempel kan redan nu nämnas gemensamma elektroniska tjänster för olika sektorer, resultatbaserade styrningsmodeller och innovativa offentliga upphandlingar.
För att genomföra förändringen behövs åtminstone följande åtgärder:
- Vi lanserar och utvecklar verksamhetsmetoder och processer som möjliggör samarbete, såsom dialog och nätverksbaserad verksamhet.
- Vi stärker förtroendet mellan olika aktörer till exempel genom ett ledarskap som uppmuntrar till samarbete och interaktion och genom begriplig kommunikation.
- Vi inkluderar allt effektivare kontinuerlig interaktion i de grundläggande förvaltningsprocesserna för att inom förvaltningen kunna betrakta frågor ur ett brett och människonära perspektiv.
- Vi utvecklar tillsammans digitala lösningar som möjliggör ett smidigt samarbete.
Vi förnyar verksamheten så att vi kan arbeta smidigare och enhetligare över interna strukturer och gränser, till exempel via styrnings- och ledningssystem. I flera utredningar har man lyft fram silotänkandet inom förvaltningen som en av den offentliga förvaltningens svagheter. Den separata resultatstyrningen av förvaltningsområden och ämbetsverk, myndigheternas egna servicenätverk, ledarskapsstrukturer, resursfördelningen samt gamla traditioner och attityder bidrar till att upprätthålla arbetet inom de enskilda organisationerna och uppmuntrar inte i tillräcklig grad till samarbete. Vi främjar enhetligheten till exempel genom att öka den fenomenbaserade beredningen och tillsammans utveckla e-tjänsterna på webben och kundbesöken på den offentliga förvaltningens gemensamma serviceställen. Vi stärker det smidiga samarbetet mellan staten och kommunerna och statsrådets samordnande roll för att fördjupa ett enhetligt arbetssätt. Vi garanterar fungerande kontakter på svenska mellan statsförvaltningen och landskapets självstyrelse. Vid behov ökar vi incitamenten och styrningen för att överkomma kritiska hinder för samarbetet.
För att genomföra förändringen behövs åtminstone följande åtgärder:
- Vi skapar och följer upp tvärsektoriella strategiska mål och utvidgar tänkesättet "Vi arbetar för Finland" (Töissä Suomelle) inom den offentliga förvaltningen.
- Vi stärker den gemensamma verksamhetskulturen inom den offentliga förvaltningen och utvidgar gemensamma stödtjänster.
- Vi leder och utvecklar tvärsektoriellt statens gemensamma kundservice på nationell nivå.
I den föränderliga omvärlden säkras förvaltningens funktionsförmåga genom att vi utnyttjar högklassig information mångsidigt och utvecklar prognostiseringen systematiskt för att vid behov kunna ta fram ett högklassigt informationsunderlag i rask takt. Vid beredningen av beslut utnyttjar vi förutom aktuell och evidensbaserad information även prognostiseringsdata. Vi använder och producerar allt effektivare mångsidig och tillförlitlig information inom förvaltningen och samhället. Vi skapar kontakter till forskarsamfunden inom ramen för vårt behov av information. Det innebär till exempel att vi öppnar upp förvaltningens informationslager och kopplar prognostiseringen starkare till beredningen och budgeteringen. Vi måste allt mer förbereda oss på nya sätt att använda information. Att öppna och utnyttja information förutsätter även internationellt samarbete.
För att genomföra förändringen behövs åtminstone följande åtgärder:
- Vi arbetar systematiskt för att prognostisering och framtidstänkande ska bli en central del av ledarskapet och berednings- och beslutsprocesserna.
- Vi stärker och diversifierar de utnyttjade kunskapsunderlagen och nätverken till exempel genom att bedöma människornas upplevelse av den offentliga förvaltningens befogenheter att vidta åtgärder.
- Vi intar en aktivare roll för att förhindra spridningen av opålitlig information inom internationella nätverk.
- Vi utvecklar färdigheterna att tillgängliggöra och utnyttja information och data i realtid.
En traditionell utgångspunkt för förvaltningen har varit att garantera stabilitet och förutsägbarhet, varför verksamhetsmetoderna till vissa delar är rigida. Som en följd av de snabba förändringarna i omvärlden måste vi dock uppdatera vårt kunnande och ta i bruk smidigare och flexiblare verksamhetsmetoder. Vi utvecklar förvaltningen genom att systematiskt utnyttja strategiska försök, flexibla processer och snabbt lärande mellan förvaltningens olika funktioner. Flexibilitet skapas till exempel genom att styrningsmekanismerna utnyttjas mångsidigare, bra personalpolitik, digitala lösningar lanseras, möjligheterna till ny teknik utforskas, effektivitetsbaserad reglering införs och snabba iterativa planeringsprocesser tas i bruk.
För att genomföra förändringen behövs åtminstone följande åtgärder:
Vi planerar och organiserar verksamheten inom förvaltningen utifrån en bedömning av hur vi kan uppnå största möjliga effektivitet.
Vi ökar förvaltningens färdigheter till systemiskt tänkande och granskning av funktioner samt kontinuerlig uppdatering av kunnandet.
Vi stärker försökskulturen och färdigheterna att genomföra strategiska och praktiska försök. Vi inför smidiga och iterativa planeringsprocesser.