Den starka ekonomiska tillväxten avtar till en recession
Finlands bruttonationalprodukt började sjunka något under hösten, och den svaga ekonomiska utvecklingen förväntas fortsätta under vintern, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 20 december.
Den omfattande prisstegringen har minskat hushållens köpkraft eftersom inkomsterna inte har ökat i samma takt som priserna stiger. Inflationen avtar dock redan under 2023 och inkomsterna börjar öka snabbare. Ekonomin återhämtar sig 2024 men återgår på grund av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig inte till det tillväxtspår som förväntats tidigare.
”Det är svårt att se en sådan trend som inte skulle leda till en avmattning av tillväxten i Finland. Risken för en recession är uppenbar, men det att man låser sig i gamla strukturer och underutnyttjar samhällets resurser till följd av detta medför en ännu större risk än recessionen”, säger överdirektören, avdelningschefen Mikko Spolander.
Finlands bruttonationalprodukt (BNP) beräknas växa med 1,9 procent år 2022, minska med 0,2 procent år 2023 och växa med 1,2 respektive 1,4 procent 2024-2025.
Tillväxten inom euroområdet avstannar tillfälligt
Det ekonomiska läget i euroområdet är mycket likt Finlands dito. En stor del av länderna i euroområdet lider emellertid mer än Finland av energikrisen, eftersom naturgasen spelar en klart större roll i deras energiproduktion. Trots detta kommer produktionen i euroområdet att öka med 0,2 procent på årsnivå medan Finlands produktion minskar lika mycket. I en del av euroländerna pågår återhämtningen från covid-19-krisen fortfarande, förlusten av den ryska marknaden har en mindre inverkan och stöden i anslutning till energikrisen är större än i Finland.
Trots den avtagande ekonomiska tillväxten har tillväxten inom världshandeln varit snabb och den tilltar ytterligare efter 2023. Finlands export kommer också att få del av denna tillväxt. Förlusten av den ryska marknaden orsakar dock bestående exportförluster.
Den exceptionellt snabba prisstegringen avtar
Rysslands anfallskrig ledde våren 2022 till att det redan höga priset på energi och råvaror steg ytterligare. Den omfattande prisstegringen har minskat hushållens köpkraft runt om i världen, emedan inkomstökningarna halkat efter jämfört med prisstegringen. De höjda räntorna ökar dessutom de skuldsatta hushållens trångmål.
Prisstegringen väntas dock lätta så småningom. Pristoppen för råvaror har redan passerat och de flaskhalsar inom världshandeln som orsakats av covid-19-pandemin har avhjälpts. Elpriset förblir högt under vintern, men även där kan man förvänta sig en nedgång under våren och sommaren. Elpriset kommer troligtvis att stiga på nytt nästa vinter, men energimarknaden i Europa håller på att anpassa sig till den nya situationen och prisstegringen kommer att vara klart måttligare än under innevarande vinter.
Prisnivån förblir högre än utgångsnivån även om priserna på energi och många varor sjunker 2023. Under de kommande åren är inflationen snabbare än vad man har vant sig vid. Konsumentpriserna stiger med 4 procent 2023 och med knappt 2 procent 2024–2025.
Hushållens situation lättas 2023 förutom av den långsammare inflationen också av att inkomstökningen tilltar något. Lönerna stiger tack vare större avtalshöjningar och löneglidning än vanligt. De sociala förmånerna, framför allt pensionerna, höjs också klart mer än normalt under 2023.
Sysselsättningsläget förblir positivt
Sysselsättningsgraden är rekordhög i slutet av 2022. Antalet lediga arbetsplatser är också rätt stort. Antalet sysselsatta minskar år 2023 med cirka 12 000 personer och arbetslöshetsgraden stiger till 7,0 procent. Trots svackan förblir sysselsättningsläget gott och sysselsättningen ökar redan 2024. Sysselsättningsgraden kommer att vara 74,4 procent före 2025.
De offentliga samfundens underskott förblir stort
De offentliga samfundens finansiella saldo har förbättrats snabbt på grund av den snabba nominella tillväxten och den ökade sysselsättningen i år och i fjol. De offentliga samfundens underskott börjar dock öka på nytt 2023 när den ekonomiska tillväxten och därmed ökningen av skatteinkomsterna avtar. Dessutom ökar bland annat de åtgärder som vidtagits på grund av Rysslands anfallskrig och de höjda kostnaderna för skötseln av lån framför allt statens utgifter. Välfärdsområdena inleder sin verksamhet med underskott, och underskottet förutspås öka bland annat till följd av de ökande personalutgifterna.
De ökande underskotten och den avtagande nominella tillväxten leder till att den offentliga skuldkvoten, som minskat under de senaste åren, börjar öka på nytt 2023. De stora underskotten inom statsförvaltningen och lokalförvaltningen samt de ökade kostnaderna för skötseln av lån betyder att skuldkvoten stiger inom den närmaste framtiden. Prognosen för de offentliga finanserna har sedan 2023 gjorts som en prognos enligt ett s.k. scenario med oförändrad politik. Prognosen för de offentliga finanserna ändras på basis av de beslut som fattas av den regering som bildas våren 2023 allteftersom regeringsprogrammet utformas.
Prognosen är mycket osäker
I prognosen antas det att de ekonomiska sanktionerna och krigets verkningar förblir oförändrade. Det är dock möjligt att nya förändringar i kriget kan ha betydande och snabbt spridande ekonomiska konsekvenser. Då kan den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen utvecklas svagare än väntat. Å andra sidan skulle ett eventuellt slut på kriget och inledandet av återuppbyggnaden ha betydande positiva effekter på ekonomin.
De stigande priserna och räntorna drabbar hushållens ekonomi. Konsumenternas förtroende för ekonomin ligger också på en mycket låg nivå. Förändringarna i konsumtionsbeteendet har tills vidare varit rätt återhållsamma. Om konsumenterna minskar sin konsumtion mer än väntat kommer produktionsminskningen att vara större och långvarigare än väntat.
Ytterligare information:
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)gov.fi
Janne Huovari, finansråd, tfn 02955 30171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomin)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 02955 30131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (den offentliga ekonomin)