Finansminister Antti Kalliomäki vid Välfärd genom produktivitet -seminariet:
Vi förbereder oss för kommande utmaningar genom att förbättra produktiviteten
Regeringen har satt upp som sitt mål att öka den offentliga servicens produktivitet och effektivitet. Men varför är det så viktigt att öka produktiviteten just nu? Finland befinner ju sig inte i någon sådan kris som i början av 90-talet, då depressionen tvingade till akuta budgetnedskärningar. I själva verket är vår offentliga ekonomi en av de starkaste i unionen. Även den offentliga ekonomins och serviceproduktionens kvalitet och effektivitet är i flera hänseenden av världsklass och en central faktor som bidrar till att Finland ståtar i täten av konkurrenskraftjämförelserna.
De stora problemen för den offentliga ekonomins hållbarhet och även för välfärdstjänsternas finansiering ligger framför oss. Men vi måste reagera på dem nu, så att vi kan handla på ett klokt sätt - utan akuta budgetnedskärningar.
Finland möter i själva verket samma utmaningar som de övriga industrialiserade länderna. Befolkningens åldrande ökar på behovet av vård- och sjukvårdstjänster. Samtidigt försvagas försörjningsrelationen då en allt mindre del av befolkningen är i arbetsför ålder. Det finns alltså ett mindre antal av de som finansierar de växande välfärdstjänsterna, och situationen blir endast värre om sysselsättningsgraden är lågoch den tid man tillbringar i arbetslivet är kort.
Regeringen kan påverka statsförvaltningens effektivitet relativt effektivt genom ram- och budgetförfaranden. Effektiveringsmålet för produktiviteten ingår i ram- och budgetlösningarna för de kommande åren. Inga kvantitativa mål har tills vidare satts upp för produktivitetstillväxten. I detta hänseende ligger utmaningen nu hos respektive ministerier, som skall utarbeta sina egna utvecklingsprogram för produktiviteten som grund för nästa rambehandling. I det första skedet är det viktigt att ministerierna uppvisar, och binder sig till att inleda, sådana omfattande åtgärder som ökar produktiviteten inom deras verksamhetsområden.
När det gäller kommunerna består regeringens medel att påverka basservicens produktivitet utav basserviceprogrammet, statsandelssystemet, den lagstiftning som gäller basservicen och annan styrning samt gemensamma utvecklingsprojekt. Produktivitetsaspekten har nedtecknats klart och tydligt i det nu för första gången godkända basserviceprogrammet.
Produktivitetsutvecklingsarbetet bör förverkligas genom så öppet och gott samarbete som möjligt med personalen. Den tilltagande pensioneringen erbjuder en möjlighet att genomföra reformer utan att personalens anställningssäkerhet är i fara. Den skärpta arbetskraftskonkurrensen tvingar å sin sida till att genomföra ändringar som tryggar och förbättrar den offentliga sektorns konkurrensställning när det gäller arbetskraft.
Åtgärdsprogrammet för produktivitet handlar inte om utgiftsnedskärningar eller sparprogram. Tvärtom, i och med att den offentliga produktionens tillväxtpotential utnyttjades kunde man få betydligt med spelrum bl.a. när det gäller finansieringen av vård- och hälsovårdstjänsterna för de åldrande. De medel som överhuvudtaget frigörs tack vare produktivitetstillväxten kan satsas i nya uppgifter som svarar mot samhällets ändrade behov.