Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Finansministeriet utredde reformer som ökar sysselsättningen

Finansministeriet 14.8.2020 13.00 | Publicerad på svenska 14.8.2020 kl. 15.32
Pressmeddelande

Finansministeriets tjänstemannapromemoria presenterar reformer som både kan öka sysselsättningen och stärka den offentliga ekonomin.

Höjningen av sysselsättningsgraden är det viktigaste enskilda elementet i inkomstbasen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Regeringsprogrammets mål är att besluta om åtgärder som ökar antalet sysselsatta med 60 000 personer i en normal konjunktursituation. Enligt regeringens ställningstagande av den 2 juni 2020 ställer regeringen vid budgetmanglingen upp ett nytt sysselsättningsmål som är större än det nuvarande målet på 60 000 personer.

Som en del av beredningen av sysselsättningsåtgärderna publicerade finansministeriet den 14 augusti en tjänstemannapromemoria om sysselsättningsåtgärderna. I den presenteras strukturella reformer som kan öka sysselsättningen på ett sätt som stärker de offentliga finanserna. Syftet med promemorian är att illustrera storleksklassen på de sysselsättningsåtgärder som behövs för att regeringens mål ska nås och att ge alternativ till åtgärder. 

Reformernas närmare sysselsättningsverkan beror på detaljerna i genomförandet. En del av genomförandet av de strukturella förändringarna tar längre tid, och därför syns en del av sysselsättningseffekterna först på längre sikt än under den pågående valperioden.

Sysselsättningstillväxt kräver ett brett urval av reformer 

En betydande ökning av sysselsättningen kräver ett brett spektrum av ambitiösa reformer som stöder varandra. I Finland finns det en stor potential att öka sysselsättningen, i synnerhet om situationen jämförs med de övriga nordiska länderna. Finansministeriet presenterar i sitt sysselsättningspaket fenomen och åtgärder som beräknas öka sysselsättningen med cirka 60 000 personer. 

Finansministeriets sysselsättningspaket består av tre fenomenhelheter. Reformerna gäller  

  1. äldre personer 
  2. tjänster och arbetslöshetsförmåner
  3. studieförmåner

I helheten för äldre föreslås en reform som liknar den svenska modellen, där man avstår från arrangemang som underlättar tidig avgång från arbetslivet för äldre personer. Denna förändring kan stödjas med hjälp av åtgärder som stärker arbetsförmågan. Det centrala är att behandla denna fråga som en helhet där man når det bästa resultatet genom att fatta samtidiga beslut som har likriktade verkningar.

I helheten som gäller service och arbetslöshetsförmåner reformeras bl.a. arbetsvillkoret för utkomstskyddet för arbetslösa så att det blir enklare och så att inkomstregistret utnyttjas automatiskt, så att den maximala tiden för utkomstskyddet för arbetslösa ökar enligt längden för tiden i arbete. Samtidigt ska servicesystemet för arbetslösa reformeras genom satsningar på personliga tjänster, såsom regelbundna intervjuer. 

Coronakrisen har haft betydande konsekvenser för ekonomin och arbetsmarknaden under innevarande år. På kort sikt är det viktigaste med tanke på ekonomin och sysselsättningen att pandemin kan fås under kontroll på ett varaktigt sätt i Finland och globalt. Åtgärder som ökar arbetsmarknadens effektivitet kan dock påskynda återgången till arbetsmarknaden efter krisen. 

Ytterligare information:

Olli Kärkkäinen, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30545, olli.karkkainen(at)vm.fi
Jukka Mattila, specialsakkunnig, tfn 02955 30409, jukka.mattila(at)vm.fi