Hanteringen av epidemin möjliggjorde snabbare ekonomisk tillväxt än väntat 2021
Finansministeriet utgav sin prognosavvikelserapport den 23 maj 2022. I rapporten bedöms hur väl finansministeriets ekonomiska prognos för 2021 motsvarade den faktiska ekonomiska utvecklingen. Bruttonationalprodukten beräknades växa med 2,6 procent, men ökningen var 3,5 procent.
I prognosavvikelserapporten behandlas finansministeriets ekonomiska prognos från föregående höst, som utgör grunden för följande års statsbudget. Den ekonomiska prognosen för 2021 gavs ut hösten 2020 och den användes som underlag för statsbudgeten 2021.
I den aktuella prognosavvikelserapporten behandlas de viktigaste variablerna i prognosen, såsom efterfrågeposter som påverkar den ekonomiska aktiviteten, de offentliga finanserna, sysselsättningen, arbetslösheten och inflationen. I prognosen från hösten 2020 bedömde finansministeriet att konsumenternas förtroende och ekonomins funktionsförmåga skulle förbli svaga tills man hittar en effektiv vård eller ett effektivt vaccin för covid-19-viruset och de sjukdomar som viruset orsakar. Utvecklingen och ibruktagandet av vacciner framskred snabbare än väntat under 2021, vilket i sin tur ledde till oväntat snabb ekonomisk tillväxt.
Det beräknades hösten 2020 att bruttonationalprodukten (BKT) ökar med 2,6 procent följande år, men enligt uppgifterna från mars 2022 var ökningen 3,5 procent. Prognosavvikelsen -0,9 procentenheter är endast hälften av den genomsnittliga avvikelsen på 2,1 procentenheter under 1989–2021.
Statistikcentralen gav i mars 2022 sin preliminära uppskattning om nationalräkenskaperna för 2021. Dessa uppgifter kommer att preciseras senare, vilket har en betydande inverkan även på träffsäkerheten hos finansministeriets prognoser.
Covid-19-epidemin och återhämtningen från den påverkade inhemsk efterfrågan i högre grad än tillväxten inom utrikeshandeln
Servicekonsumtionen återhämtade sig från svackan 2020 långsammare än väntat eftersom de återkommande epidemivågorna fördröjde återställandet av samlings- och kontaktbaserad verksamhet. Däremot ökade konsumtionen av kortlivade varor mer än väntat då hushållen började spendera tillgångar som lämnat över från den övriga konsumtionen. Trots epidemin ökade bland annat maskin- och anläggningsinvesteringarna 2021, dock långsammare än beräknat. Investeringarna i bostadshus ökade slutligen med 8 procent, även om de bedömdes minska med 5,5 procent.
Den kraftiga ökningen av efterfrågan påskyndade inflationen mot slutet av 2021. År 2021 steg priserna med 2,2 procent mätt enligt det nationella konsumentprisindexet, medan inflationen förväntades bli endast 1,2 procent 2021 enligt den prognos som gjordes hösten 2020. Inflationen har påskyndats av de stigande priserna på olja, bränslen och el till följd av de ökade geopolitiska spänningarna samt priserna på ägarboende.
Prognosen för statsskulden baserade sig på nettofinansieringsbehovet i statsbudgeten. Hösten 2020 beräknades statsskulden uppgå till 55,6 procent i förhållande till BNP år 2021. Statsskulden var till slut 4,7 procentenheter lägre, dvs. 50,9 procent. Nominellt var statsskulden 6,0 miljarder euro mindre 2021 än vad som bedömdes i prognosen hösten 2020. Detta förklaras bland annat av att en del av momenten i statsbudgeten är så kallade reservationsanslag som kan användas i flera år. För 2021 hade man till exempel budgeterat fleråriga investeringar och reservationsanslag som hänför sig till covid-19-pandemin. Dessa kommer sannolikt att användas först under de kommande åren.
Mer information:
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi
Finansministeriet utarbetat prognoser för makroekonomin till stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet fyra gånger per år. Ministeriet bedömer sina prognoser en gång per år i en prognosavvikelserapport. I prognosavvikelserapporten behandlas prognosen från föregående höst, som utgör grunden för följande års statsbudget. Också Statens revisionsverk bedömer regelbundet ministeriets prognoser för makroekonomin som en del av tillsynen över finanspolitiken. Revisionsverket har gjort dessa bedömningen med stöd av förordningen om en plan för de offentliga finanserna sedan år 2017.