Hoppa till innehåll
Media

Måttliga ekonomiska tillväxtutsikter

finansministeriet
Utgivningsdatum 19.9.2022 11.01
Pressmeddelande

Den tilltagande inflationen bromsar upp den ekonomiska tillväxten. Finlands bruttonationalprodukt ökar med 0,5 procent nästa år, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 19 september. 

Rysslands invasion av Ukraina, som inleddes i början av februari, pågår fortfarande och försämrar de ekonomiska utsikterna. Den ekonomiska tillväxten avtar medan inflationen tilltar mer än väntat. Finlands bruttonationalprodukt (BNP) beräknas växa med 1,7 procent år 2022, 0,5 procent år 2023 och 1,4 procent år 2024. 

”Finansministeriets prognos förutspår inte någon kris eller kollaps. Den ekonomiska tillväxten riskerar dock att avta avsevärt nästa år samtidigt som obalansen inom de offentliga finanserna förvärras. Dessutom kan vi alltid råka ut för enskilda eller flera samtida överraskningar. Vi måste förbereda oss för dem”, säger avdelningschef, överdirektör Mikko Spolander.

I prognosen utgås det från att de ekonomiska sanktioner som infördes under sommaren 2022 förblir i kraft. Det antas också att det inte införs sådana restriktioner för att förhindra spridningen av covid-19-pandemin som har ekonomiska konsekvenser.

Hotet om en energikris bromsar den ekonomiska tillväxten i Europa

Utsikterna för världsekonomin har blivit dystrare på grund av den snabba inflationstakten, energikrisen i Europa och Rysslands fortsatta invasion av Ukraina. De geopolitiska spänningarna mellan stormakterna har ökat, och utvecklingsländerna hotas fortfarande av matbrist. Efter fjolårets snabba tillväxt sjunker tillväxten i världsekonomin till 2,7 procent i år och till 2,5 procent 2023. 

Utsikterna för euroområdet ser likaså dystrare ut på grund av energibristen och Rysslands pågående invasion av Ukraina. Inflationen har fortsatt att öka, och konsumenternas förtroende är lågt. Särskilt svaga är utsikterna för Tysklands ekonomi. 

Penningpolitiken har stramats åt i Förenta staterna och inom euroområdet, och räntorna är på uppgående. Situationen på den europeiska energimarknaden är fortsatt svår, och under den kommande vintern kan det bli nödvändigt med ransoneringar av energikonsumtionen. Naturgaspriset är mycket högt i Europa. Priset på råvaror för industrin har å andra sidan sjunkit kraftigt under sommaren, vilket återspeglar industrins osäkra utsikter. Råvarupriserna väntas sjunka måttlig under prognosperioden.

Stigande priser bromsar den ekonomiska tillväxten i Finland

Bruttonationalprodukten ökar med 1,7 procent i Finland 2022, även om tillväxten avtar klart mot slutet av året. Stegringen i konsumentpriserna har ökat till nästan 8 procent, och inflationen ökar till 6,5 procent i genomsnitt i år. Prishöjningarna minskar hushållens köpkraft och dämpar ökningen av konsumtionen under resten av året. Hushållens realinkomster minskar och sparandet är obetydligt trots den förbättrade sysselsättningen.

År 2023 avtar BNP-tillväxten till 0,5 procent. Tillväxten avstannar i början av året, men den inhemska efterfrågan börjar dock återhämta sig mot slutet av året i och med att prisstegringen avtar och reallönerna börjar öka i någon mån. Den höga prisnivån och det försämrade sysselsättningsläget bromsar dock fortfarande ökningen av hushållens köpkraft 2023. Utsikterna för tillväxten inom den privata konsumtionen är svaga och tillväxten avtar till 0,8 procent. 

År 2023 närmar sig exportökningen tillväxttakten på världsmarknaden, även om företagen inte hittar marknader som ersätter exporten till Ryssland till fullo och exporten begränsas av den svaga tillväxten i euroområdet. Tillväxtutsikterna för världsekonomin 2023 är sämre än i år, vilket dämpar inhemska investeringar. Investeringsutsikterna såg ljusa ut för den finländska industrin efter covid-19-pandemin, men osäkerheten kan fördröja eller avbryta investeringsprojekt i framtiden. Finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) påskyndar å sin sida privata investeringar under prognosperioden.

De offentliga finanserna står inte på en hållbar grund

En snabb ökning av sysselsättningen och konsumtionen har ökat skatteinkomsterna och stärkt de offentliga finanserna 2021 och 2022. När den ekonomiska tillväxten avtar börjar underskottet i de offentliga finanserna och skuldkvoten öka på nytt. De offentliga finanserna försvagas ytterligare av de omfattande stödåtgärder som fastslagits både vid budgetmanglingen och redan tidigare och de ständigt ökande utgifterna till följd av befolkningens stigande medelålder. De ständigt ökande skuldhanteringskostnaderna påverkar också den övriga offentliga penninganvändningen och minskar de redan från tidigare knappa buffertarna inom den offentliga ekonomin.

Enligt finansministeriets bedömning är den strukturella obalansen hos de offentliga samfundens utgifter och inkomster stor, och finansieringen av den offentliga ekonomin står inte på en hållbar grund på längre sikt. Hållbarhetsunderskottet bedöms nu vara cirka 3,0 procent i förhållande till BNP, det vill säga cirka 9 miljarder euro på 2026 års nivå. 

Riskerna i prognosen består av energibrist i Europa samt en pris- och lönespiral

Tillväxten kan försvagas rentav mera än väntat både i Europa och på andra håll i den internationella ekonomin på grund av eventuell energibrist och åtgärder för att bromsa upp inflationen. Det att tillväxten i den inhemska konsumtionen slutar öka bromsar enligt prognosen också inflationen mot slutet av nästa år. Om inflationen visar sig vara snabbare och långvarigare än uppskattat kommer räntenivån att vara högre än vad prognosen utgår ifrån.

En eventuell pris- och lönespiral inom euroområdet skulle leda till stramare penningpolitik och högre räntor, vilket skulle försvaga den ekonomiska tillväxten både på exportmarknaden och i Finland. En eventuell kraftigare lönespiral än i konkurrentländerna kan försvaga kostnadskonkurrenskraften och bromsa upp den ekonomiska återhämtningen i Finland.

De osäkra investeringsutsikterna kan skjuta upp investeringar ytterligare eller rentav hindra genomförandet av dem. Å andra sidan kan man bidra till ekonomisk tillväxt genom att påskynda frångåendet av fossila bränslen och öka gröna investeringsprojekt inom energisektorn.

De största riskerna för den offentliga ekonomin hänför sig enligt prognosen till osäkerheten inom den allmänna ekonomiska utvecklingen. Rysslands invasion av Ukraina och konsekvenserna av de marknadsstörningar som följt av den kan få större konsekvenser för den offentliga ekonomin än beräknat. Den eftersatthet inom vården och servicen som uppkommit till följd av covid-19-pandemin kan också öka de offentliga utgifterna. Dessutom finns det fortfarande en sådan kostnadsrisk med vårdförbundens löneförhöjningar och deras multiplikatoreffekter som inte har kunnat beaktas fullt ut i prognosen.

De stigande räntorna ökar risken för skuldsättning inom den offentliga ekonomin. Dessutom utgör eventualförpliktelserna, särskilt den betydande ökningen av garantierna, en risk för de offentliga finanserna.

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)gov.fi
Harri Kähkönen, finansråd, tfn 02955 30069, harri.kahkonen(at)gov.fi (realekonomin)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 02955 30131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (den offentliga ekonomin)