Förslag om hur de digitala färdigheterna kan förbättras

Delegationen föreslår att nedan beskrivna förslag ska beaktas och främjas när digitaliseringen av tjänsterna fortskrider i Finland.

Förslag 4: Alla ska erbjudas digitalt stöd med adekvata resurser på ett regionalt likvärdigt sätt

Just nu utvecklas medborgarnas kompetensnivå som användare av apparater och tjänster enligt en rikstäckande modell som bygger på nätverk med många aktörer bestående av bibliotek, organisationernas kamratstöd, vuxenutbildning och försöksprojekt samt offentliga och privata tjänsters egen servicehandledning och digitala rådgivning.

Enligt slutrapporten från AUTA-projektet bedöms organisationerna fortsatt spela en central roll som producenter av digitalt stöd för medborgarna.

Delegationen anser det viktigt att stödet är regionalt likvärdigt för alla medborgare. Regionerna har skillnader i åldersstruktur, språk och tillgång till stöd, vilket innebär att en lösning som fungerar i en viss region inte gör det i en annan.

Det är också mycket viktigt att aktörer som är stödgivare har adekvata resurser och kontinuitet i verksamheten. Kortvarig finansiering gör det svårt att bedriva långsiktig handledningsverksamhet och utveckla den.

Enkätresultat från det pågående ACCESS-projektet vid Östra Finlands universitet indikerar att den tredje sektorn skulle behöva finansiellt stöd ifall organisationerna tilldelas en stark roll inom digital handledning. Många som svarat på enkäten anser det viktigt att staten och kommunerna utökar sin roll i tillhandahållandet av digitalt stöd.

Eftersom tekniken förändras hela tiden måste även handledarnas kompetens underhållas. Det är viktigt med interaktion mellan stödgivarna och tjänsteleverantörerna för att säkerställa flödet av information i båda riktningarna. En viktig roll i detta spelar också aktörer som koordinerar digitalt stöd och utveckling av stödet.

Förslag 5: Webbtjänster ska erbjuda övningsplattformar för användare

Delegationen är oroad över att många nödvändighetstjänster (t.ex. bank och kollektivtrafik) saknar en digital övningsplattform. Enligt stödgivarna har bara ett fåtal av myndigheternas och bankernas digitala tjänster demomiljöer i vilka man bekanta sig med tjänsten.

Många ser nätet som en otrygg plats, vilket minskar viljan att lämna ut egna uppgifter till digitala tjänster. Om allt är nytt från det att man trycker på enter-knappen blir det viktigt att få testa själv. Bristen på digitala övningsplattformar är även ett problem då man vid handledning vill visa hur en tjänst som kräver stark autentisering fungerar.

Man kan inte kräva att handledaren använder egna bankkoder eller andra personliga identifieringsverktyg. Den som handleds ska å sin sida inte lämna ut egna bankkoder till handledaren. Utan övningsplattformar kan man inte ge handledning i användning av tjänster som innehåller personliga uppgifter så att dataskyddet och privat information om den som handleds hanteras betryggande. Diskussionerna i delegationen ledde till att Konsumentförbundet tog fram en anvisning åt Biblioteksföreningen om de juridiska ramvillkoren för digital rådgivning som hjälp för personer som ger digitalt stöd på biblioteken.

Det är mycket oroande att ungefär var femte bland de äldre har lämnat ut egna bankkoder till någon annan för att de själva inte kunnat använda en viss tjänst (Vanhus- ja lähimmäispalvelun liitto, enkät från Ikäteknologiakeskus 2018).

Med tanke på självbestämmanderätten är det viktigt att alla som vill sköta sina bank- och myndighetsärenden själv också ska kunna göra det. Utlämning av egna bankkoder därför att det inte verkar finnas något annat alternativ innebär utsatthet för missbruk och särbehandling av människor enligt deras digitala färdigheter. Frivilliga som ger digital rådgivning måste dessutom få arbeta i en trygg miljö med fungerande verktyg.

När fungerande övningsplattformar skapas och upprätthålls orsakar det förvisso kostnader för den som tillhandahåller e-tjänsten. Delegationen efterlyser en kostnadsberäkning som tar hänsyn till vilka besparingar man får när e-tjänster används framgångsrikt. Ett skäligt antagande är att behovet av rådgivning ansikte mot ansikte eller per telefon minskar.

Offentliga och privata tjänster som erbjuder webbtjänster ska se till att åtminstone nödvändighetstjänster har övningsplattformar av bra kvalitet som medborgarna och tillhandahållarna av digitalt stöd kan använda och där identifieringen sker med övningskoder i stället för egna koder.

Förslag 6: Invandrarnas digitala färdigheter ska beaktas i samband med integrationen

Invandrarna är en stor och växande grupp i Finland. I slutet av 2017 hade sju procent av befolkningen utländsk bakgrund (384 123 personer) (KÄLLA).  Många invandrare stöter på utmaningar i användningen av digitala tjänster och behöver digitalt stöd.

Invandrarnas delaktighet i samhället främjas via integrationsåtgärder som syftar till att invandrare blir aktiva medlemmar av det finska samhället. Delegationen anser det viktigt att genast i början av integrationen främja centrala digitala kunskaper och färdigheter. Man bör kunna erbjuda digitalt stöd på invandrarnas eget modersmål. Invandrarorganisationer har kompetens som skulle kunna utnyttjas i sammanhanget. Många invandrare gynnas av lättlästa versioner. 

Framförallt i början av integrationen är det ofta svårt att börja använda elektronisk kommunikation. Orsaken kan vara rädsla att använda digitala apparater, svaga ICT-färdigheter eller dåliga kunskaper i finska eller svenska. Invandrare kan ha bristfälliga nätverk, varvid det blir en utmaning att få hjälp. Medvetenheten om de möjligheter elektronisk kommunikation ger är dessutom ofta låg bland invandrare.

Förslag 7: Bibliotekens och organisationernas samarbete i digital handledning ska stärkas

Delegationen anser det viktigt att stödja bibliotekens förutsättningar att fungera som en plats för digitalt stöd. Detta innebär att stödja utbildning av bibliotekspersonalen och skapa fungerande modeller för samarbetet mellan biblioteket och organisationen.

Biblioteken har i flera år gett digitalt stöd såväl via personalen som i samarbete med organisationer. Vissa av AUTA-projektets försök ägde rum på bibliotek, som befanns vara en lämplig plats för digital handledning. Biblioteket är ett bekant ställe för alla. På biblioteken finns också apparater och utrymmen som behövs vid handledning.

Samarbete mellan bibliotek och organisationer har i praktiken konstaterats vara ett bra sätt att lösa problem inom digitalt stöd. När man samarbetar kring handledningen skapas kvantitativa, kvalitativa och kostnadsmässiga synergier. Tack vare det rikstäckande biblioteksnätet kan handledningen utvidgas till hela landet.