Översikt: Multilokalitet verkar inte belasta den kommunala ekonomin i Finland
En undersökning baserad på konsekvensbedömning visade att multilokalitet inte har några betydande konsekvenser för den kommunala ekonomin. Enligt kommundirektörernas bedömning har multilokalitet huvudsakligen en positiv eller neutral inverkan på den kommunala ekonomin. I allmänhet upplever kommundirektörerna också att multilokalitet inte är ett hot utan en möjlighet med tanke på den kommunala ekonomin. Detta konstateras i ett diskussionsunderlag som tagits fram inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och som publicerades den 27 januari.
Forskare vid Östra Finlands universitet och Pellervon taloustutkimus har undersökt multilokalitet i kommunerna enligt olika kategorier som bildats utifrån statistiska material. Med hjälp av dessa identifierades multilokalitet relaterat till fritid, arbete och studier.
De utgifter och inkomster som multilokalitet orsakar är ungefär lika stora
Undersökningen visar att multilokalitet i Finland inte tycks medföra några betydande kostnader som belastar den kommunala ekonomin. Det var svårare att identifiera vilken inverkan arbets- och studierelaterad multilokalitet har på den kommunala ekonomin, vilket åtminstone delvis torde bero på att sådana former av multilokalitet förekommer i betydligt mindre utsträckning än fritidsrelaterad multilokalitet. En eventuell ökning av multilokalitet relaterat till arbete och boende som en del av utvecklingen mot ett multilokalt samhälle kan emellertid öka den effekt som arbetsrelaterad multilokalitet har på den kommunala ekonomin.
Fritidsrelaterad multilokalitet ökar kommunernas omkostnader i någon mån, vilket innebär att multilokala kommuner behöver använda mera skatteinkomster och statsandelar för att täcka kostnaderna. På motsvarande sätt får kommunerna mera statsandelsinkomster och skatteinkomster än jämförelsekommunerna, vilket betyder att den totala effekt som multilokalitet har på den kommunala ekonomin är liten.
Konsekvenserna för den kommunala ekonomin talar inte för dubbel kommuntillhörighet
I och med att de direkta konsekvenserna av multilokalitet för den kommunala ekonomin är små konstaterar Olli Lehtonen, biträdande professor vid Östra Finlands universitet, att det inte finns några grunder för att främja dubbel kommuntillhörighet som innefattar skattemässiga element.
Resultaten tyder på att multilokalitet relaterat till såväl fritid som arbete och studier för närvarande i viss mån beaktas indirekt i statsandelssystemet, även om det inte ingår något direkt kriterium gällande multilokalitet i statsandelssystemet. Fastighetsbeskattning är ett centralt element i konsekvenserna av multilokalitet för den kommunala ekonomin. Den kompenserar kommunerna i synnerhet för de kostnader som fritidsrelaterad multilokalitet medför.
Utvecklingen av multilokalitet kräver dock uppföljning i framtiden, och dess konsekvenser för den kommunala ekonomin kan förändras till exempel i samband med förändringar i arbetet, kommunstrukturen eller kommunernas uppgifter.
Uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna med multilokalitet
Även om de direkta konsekvenserna av multilokalitet för den kommunala ekonomin bedömdes vara små, rekommenderas det att kommunerna utnyttjar möjligheterna med multilokalitet och ökar kännedomen om utgifterna och inkomsterna av multilokalitet i sin ekonomiplanering. Undersökningen lyfter också fram kommunernas möjligheter att öka de indirekta konsekvenserna för den kommunala ekonomin.
Päivi Kujala, äldre forskare vid Pellervon taloustutkimus, understryker att inkomsterna för det lokala näringslivet var enligt kommundirektörernas bedömning den viktigaste effekten som multilokalitet har på den kommunala ekonomin.
E-kommuntillhörighet lyfts fram som ett sätt att främja möjligheterna med multilokalitet i och med att kommunerna då kan kommunicera till och engagera multilokala kommuninvånare för att öka deras kännedom om kommunens tjänster och evenemang och för att stärka deras engagemang i kommunens verksamhet.
Publikationen har tagits fram som ett led i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2022.
Ytterligare information: Olli Lehtonen, biträdande professor i geografi, Östra Finlands universitet, tfn 050 466 4983, [email protected], Päivi Kujala, äldre jordbruksekonom, Pellervon taloustutkimus, tfn 040 194 5184, [email protected]
Policy Brief är en artikelserie inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningverksamhet. I den presenteras synpunkter på aktuella samhällsfrågor och till stöd för det politiska beslutsfattandet. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.
Mer information om forskningsprojektet på finska