Arbetsgrupp: Kommunernas differentieringsutveckling är en utmaning för finansieringssystemets funktion

Kommunernas differentieringsutveckling leder till att enbart utveckling av statsandelssystemet inte kan svara på de utmaningar som kommuner av olika storlek och i olika ställning har. Detta konstateras i en förstudie av det sekretariat som utrett riktlinjerna för kommunernas statsandelssystem.

Det sekretariat som utrett de framtida riktlinjerna för kommunernas statsandelssystem överlämnade sin förstudie till kommun- och reformminister Anu Vehviläinen tisdagen den 5 mars 2019.

I förstudien granskas behoven att utveckla statsandelssystemet för kommunal basservice när landskaps- och vårdreformen på ett betydande sätt ändrar kommunernas uppgifter och ekonomi. Dessutom har differentieringsutvecklingen i kommunerna granskats med utgångspunkt i befolkning, ekonomi och anordnande av utbildning. Vid utarbetandet av förstudien hördes i stor utsträckning både kommuner och sakkunniga genom bland annat workshoppar och en enkät som riktade sig till alla kommuner. De observationer och utvecklingsförslag som erhölls presenteras i förstudien.

Workshopparna och kommunenkäten ger vid handen att man allmänt sett är rätt nöjd med det nuvarande statsandelssystemet. Det anses dock fortfarande att systemet är rätt komplicerat och svårtolkat.

Befolkningsutvecklingen påverkar avsevärt kommunernas närmiljö

I anslutning till förstudien granskades genom statistik och befolkningsprognosen kommunernas utveckling med utgångspunkt i befolkningsutvecklingen och några ekonomiska variabler. Befolkningsutvecklingen har påverkat och påverkar även i fortsättningen kommunernas närmiljö avsevärt. Utvecklingen av befolkningsmängden och befolkningsstrukturen påverkar på ett betydande sätt kostnaderna för ordnande av service samt kommunens inkomstunderlag, investeringsbehov och allmänna livskraft.

År 2017 hade Finland nästan 50 kommuner där det föddes färre än 15 barn. Typiskt för kommunerna med låg nativitet är att de har ett litet invånarantal och finns i landskapens randområden. Det har också uppstått ekonomiska regioner med kommuner med låg nativitet. Allt mindre åldersklasser är en utmaning särskilt vid anordnandet av grundläggande utbildning.

Ett allt vanligare särdrag är att de äldre utgör en stor andel av befolkningen. Denna andel har förändrats tydligt under 2010-talet. Enligt befolkningsprognosen kommer andelen 65 år och äldre att överskrida gränsen för en tredjedel i cirka hälften av kommunerna från och med 2030. Den förändrade åldersstrukturen påverkar kommunens skatteinkomstbas och allmänna livskraft.

Befolkningsutvecklingen innebär utmaningar också i de kommuner där befolkningen växer snabbt. Detta framgick tydligt av svaren i den kommunenkät som genomfördes i anslutning till förstudien. I regionerna med snabb tillväxt ansåg man att finansieringssystemet bör ta ställning till det investeringstryck som orsakas av förändringar till följd av befolkningstillväxt och befolkningsstruktur samt att systemet bör beakta att kommunernas eftersatta underhåll ökar. Det ansågs också att det bör vara möjligt att förnya kriterierna inom systemet i takt med den föränderliga servicemiljön.

Det kan finnas behov att differentiera kommunernas uppgifter

Sekretariatet anser att man ska fortsätta utveckla kommunernas finansieringssystem. I det fortsatta arbetet finns det skäl att överväga om det i kommunernas statsandelssystem ska finnas olika bestämningsgrunder för olika typer av kommungrupper. Utöver detta behövs det en helhetsbedömning av behoven att utveckla systemet för finansiering och styrning av kommunerna. Med anledning av kommunernas differentieringsutveckling är det naturligt att begrunda om det finns behov att i fortsättningen differentiera kommunernas uppgifter. De juridiska ramarna för differentiering av kommunernas uppgifter kommer att utredas i ett statsrådets utrednings- och forskningsprojekt (TEAS) som håller på att inledas

Förstudie av behovet att uttveckla kommunernas statsandelssystem (på finska)

Slutsatser om riktlinjerna för utvecklandet av statsandelssystemet (på svenska)

Ytterligare information:

Tanja Rantanen, finansråd, tfn. 0295 530 338

Markku Nissinen, finansråd, tfn. 0295 530 314

Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, tfn. 0295 530 388

Erkki Papunen, specialsakkunnig, tfn. 0295 530 167