Bakgrundsutredning om arbetet med att utveckla energibeskattningen i Finland publicerad

I VTT:s utredning som finansministeriet beställt bedömdes det hur energibeskattningen fungerar och vilka utvecklingsbehov som finns. Enligt utredningen fungerar den nuvarande skattemodellen förhållandevis väl. Genomförandet av EU-kommissionens förslag till energiskattedirektiv skulle dock medföra betydande ändringar i den nuvarande modellen.

Behoven av och möjligheterna att utveckla energibeskattningen bedömdes i utredningen med hjälp av bakgrundsintervjuer och modellberäkningar. Energiskatteutredningarna inriktades på elförbrukning samt på bränsleförbrukning i fråga om uppvärmning, industri och arbetsmaskiner. Energibeskattningen av drivmedel uteslöts helt från granskningen. 

Energiskattemodellerna bedömdes med tanke på statens skatteintäkter, utvecklingen av växthusgasutsläppen, industrins konkurrenskraft och den sociala rättvisan. Den nuvarande skattemodellen visade sig fungera förhållandevis väl. 

Den nuvarande skattemodellen skulle ändras avsevärt om förslaget till energidirektiv genomförs 

Målet med EU:s 55%-paket (Fit for 55) är att minska EU:s växthusgasutsläpp med 55 procent fram till 2030. I utredningen bedömdes de konsekvenser som det förslag till energiskattedirektiv (EVDe) som ingår i 55 %-paketet skulle ha för Finland. 

Enligt direktivförslaget tillåts endast en skatteklass för elström och skattenivån för elström ska utgöra miniminivån på bränsleaccisen. I direktivförslaget ska energibeskattningen omfatta alla drivmedel, också fasta trädbränslen. Drivmedlen delas in i tre skatteklasser på miljögrunder. Drivmedlen ska beskattas enhetligt enligt energiinnehållet i varje klass. 

Om förslaget till energiskattedirektiv genomfördes skulle det innebära grundläggande ändringar i den nuvarande energiskattemodellen. I utredningen granskades konsekvenserna av EVDe-skattemodellen med hjälp av modellberäkningar för energisystem så att man tillämpade den nuvarande nivån på elskatten antingen enligt skatteklass I eller II. En koppling av skattenivåerna på el och bränslen försvårar i betydande grad fastställandet av energiskattenivåerna. 

I utredningen bedömdes skilt också olika versioner av den nuvarande skattemodellen, så att man granskade strukturen hos och nivån på energiskattenivåerna på drivmedel samt som ett alternativ utvidgningen av skattebasen till skogsflis. Dessutom granskades effekterna av skatteåterbäringarna för energiskatten inom jordbruket och slopandet av skattesänkningen för kraftvärme. De kalkylerade konsekvensbedömningarna antyder att ingen av de granskade skattemodellerna skulle vara bättre än den nuvarande modellen enligt alla bedömningskriterier med de skattenivåer som använts. Energiskattenivåerna är redan nu allmänt taget höga i Finland. Hanteringen av konsekvenserna av eventuella höjningar kräver ytterligare utredningar.

Mer information:
Merja Sandell, regeringsråd, enhetschef, tfn 0295 530 191, merja.sandell (at) gov.fi 
Juha Forsström, specialsakkunnig, tfn 040 593 6973, juha.forsstrom(at)vtt.fi