Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Coronapandemin dikterar takten för den ekonomiska återhämtningen

Finansministeriet
17.12.2020 11.30
Pressmeddelande

Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,5 procent 2021 i och med att coronaepidemin avmattas, förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 17 december.

År 2020 minskar ekonomin med 3,3 procent. Då coronapandemin lättar under 2021 kommer ekonomin också att närma sig normalare tider. Dessförinnan kommer den ekonomiska tillväxten fortfarande att vara långsam på grund av ökade restriktioner, ekonomiska aktörers svaga förtroende och den ökande osäkerheten. Tillväxten kommer att vara snabb under andra halvan av 2021. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med 2,0 procent 2022 och med 1,4 procent 2023. 

Prognosen baserar sig på antagandet att de sjukdomsfall som hänför sig till coronaepidemin minskar i och med de kraftiga restriktionerna under årsskiftet. Om antalet sjukdomsfall börjar stiga på nytt efter att restriktionerna har lättats kan det bli nödvändigt att skärpa restriktionerna igen i början av 2021. Detta skapar osäkerhet, vilket försvagar den ekonomiska återhämtningen våren 2021. De ekonomiska aktörernas tro på framtiden förbättras under våren av att vacciner tas i bruk, och samhällets funktioner börjar så småningom normaliseras.

Obalansen mellan offentliga inkomster och utgifter kommer att ligga kvar på över 5 procent av BNP år 2021. Underskottet minskar gradvis under de kommande åren, men blir ändå så stort att den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten ser ut att fortsätta att öka under hela den första hälften av 2020-talet.

”Epidemin har lett till exceptionella förhållanden inom ekonomin och samhället. När det börjar vara klart att Finland håller på att gå över till tiden efter epidemin, är det motiverat att den ekonomiska politiken flyttar fokus från akut krishantering till stärkande av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och stabilisering av den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Pandemins förlopp styr världsekonomin

Världsekonomin återhämtar sig 2021 från den djupa recession som följde av coronapandemin. Återhämtningen kommer att ske mot andra hälften av året. Världshandeln har sedan sommaren 2020 börjat återhämta sig från en djup kollaps orsakad av pandemin, och återhämtningen fortsätter gradvis. Kinas ekonomi har redan nästan återgått till nivån före krisen, men pandemin förhindrar fortfarande en normalisering av ekonomin i flera ekonomiska regioner.

Återhämtningen fortsätter efter en kort lugnare period

I Finland skjuts en tydlig återhämtning från coronaepidemin till 2021, eftersom en andra våg tillfälligt bromsar upp den ekonomiska tillväxten kring årsskiftet. Konsumtionen av tjänster minskar på nytt på grund av den andra vågen av epidemin, men konsumtionen av varor förblir stark. Konsumtionen av tjänster förväntas återhämta sig först när konsumenternas förtroende gradvis normaliseras. 

Den genomsnittliga tillväxttakten för privata investeringar är svag. Den globala ekonomiska utvecklingen, som återhämtar sig småningom börjar öka på investeringarna. Inledandet av nya byggprojekt kommer emellertid att skjutas upp, och bostadsinvesteringarna kommer att börja minska. 

Världshandeln har redan börjat växa, vilket haft en gynnsam inverkan på exporten av varor, men exporten av tjänster fortsätter att minska. Exportföretagens ökade produktion ökar efterfrågan på mellanprodukter som importeras från andra delar av världen, och nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten blir blygsam. Det inhemska mervärdets andel av exporten och BNP har inte stigit i samma förhållande som i EU i genomsnitt.

De offentliga finanserna går med djupt underskott 2021

Coronapandemin som pågår ännu 2021 och de åtgärder för att stödja företag, medborgare och ekonomisk återhämtning som regeringen beslutat om betyder att underskottet i de offentliga finanserna förblir stort 2021. Uppskov med icke-brådskande vård under epidemin orsakar dessutom en service- och vårdskuld som ökar trycket på att öka utgifterna inom social- och hälsovården efter att epidemin avtagit.

Den offentliga skulden ökar till 69 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2020. Ökningen av skuldkvoten avtar 2021 då epidemin avtar och ekonomin återhämtar sig. Obalansen mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna och utgifterna som ökar till följd av den åldrande befolkningen leder till en ökning av skuldkvoten även under de kommande åren. Den offentliga skuldkvoten beräknas vara 75 procent år 2025.

Utvecklingen kan ännu överraska i vilken riktning som helst

Den ekonomiska tillväxten kan bli långsammare än väntat i en situation där ökningen av antalet sjukdomsfall ökar antingen när restriktionsåtgärderna fördröjs eller när de visar sig vara ineffektiva. Ett ökat behov av sjukhusvård skulle senare leda till betydligt strängare restriktioner, vilket i sin tur skulle bromsa den ekonomiska tillväxten ytterligare.

Antalet sjukdomsfall och det ökade behovet av sjukhusvård minskar det ekonomiska förtroendet kraftigt, vilket bromsar upp den ekonomiska tillväxten avsevärt. Omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna beror å andra sidan också på de offentliga åtgärderna för att stävja epidemin och stödja ekonomin.  

Ju snabbare vacciner finns att tillgå, hur stor andel av befolkningen som vaccineras och ju effektivare vaccinet är, desto snabbare återhämtar sig ekonomin. Vaccinernas förtroendehöjande effekt kan också vara starkare än beräknat, vilket innebär att ekonomin kan normaliseras tidigare än väntat. Detta skulle i synnerhet öka återhämtningen inom tjänster både i Finland och internationellt. 

EU har redan inlett och planerar kraftfulla åtgärder för att stimulera produktionen och efterfrågan. Genomförandet av dessa åtgärder liksom också de åtgärder som Finlands regering beslutat och planerat för att stimulera ekonomin stöder produktionen både hos oss och på andra håll. 

Ytterligare information:
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)