Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Ekonomiexperterna presenterade förslag till förstärkning av Finlands ekonomi

Finansministeriet
13.9.2017 12.51 | Publicerad på svenska 14.9.2017 kl. 13.25
Pressmeddelande
Ekonomerna i seminariet Framtidens ekonomi och framgång.

Finansministeriet ordnade tisdagen den 12 september 2017 seminariet ”Framtidens ekonomi och framgång” som riktats till finländska ekonomiexperter och yrkesekonomer. Seminariet avslutades med att experterna presenterade finansminister Petteri Orpo sina förslag till förstärkning av den finländska ekonomin.

Minister Orpo och finansministeriet inbjöd ledande finländska ekonomiexperter till handelshögskolan vid Aalto-universitetet för att diskutera, förutspå och utvärdera framtida framgångsfaktorer och tillväxtkällor inom den finländska ekonomin samt den offentliga ekonomins stabilitet och hållbarhet.

Experterna arbetade i grupper under dagens gång och dryftade nya tillväxtkällor, hur inkomsterna inom den offentliga ekonomin ska räcka till utgifterna och hur frukterna av tillväxten borde fördelas. Grupperna hade två timmar på sig. Dagen avslutades med att de ekonomerna presenterade sina lösningar för minister Orpo. Plock om temana som togs upp av grupperna finns nedan.

Hur skapar vi ny tillväxt i Finland?

Den första gruppen funderade hur man kan åstadkomma ny tillväxt i Finland. Skapandet och införandet av kompetens till Finland är enligt gruppen en viktig tillväxtförutsättning. En ännu större del av befolkningen borde få utbildning på högre nivå. Det är svårt att exakt förutspå framtidens utbildningsbehov, men matematik och interaktionsförmåga (inkl. språkkunskaper) kommer alltid att vara viktiga. Högskoleutbildningen borde på ett tydligare sätt än i dagsläget indelas i en allmännare kandidatutbildning och en magisterutbildning som baserar sig spå skild antagning. På så sätt kunde utbildningen reagera på förändringarna inom verksamhetsmiljön, i synnerhet om marknadssignalerna fick en större roll vid planeringen av utbildningsutbudet. Terminsavgifter skulle hjälpa både vid resursplaneringen av tilläggsutbildning och vid förbättringen av matchningen. Personer utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som studerat i Finland och deras makar borde automatiskt beviljas arbetstillstånd, och behovsprövningen borde slopas omedelbart för personer med viss minimiutbildningsnivå, till exempel kandidatexamen på universitetsnivå.

Innovationspolitiken borde sikta mot att skapa fungerande ekosystem i Finland. I en värld av globala värdekedjor behövs det sådana ekosystem som förankrar produktion med hög värdeökning i Finland. Marknadsbrist kan på ett trovärdigt sätt ha samband med uppkomsten av sådana ekosystem. Statsmakten bör vid sidan av att sörja för de allmänna förutsättningarna för företagsverksamhet även identifiera potentiella ekosystem och stödja uppkomsten av sådana. Att man riktar innovationsfinansiering till företag och högskolor som kan föra samman inhemska aktörer kan hjälpa detta ändamål. Det vore motiverat att förstärka och inrikta Tekes resurser mot denna slags verksamhet.

Gruppens sammansättning: Vesa Vihriälä (ETLA) (ordf.), Mika Maliranta (ETLA/JYU), Pasi Kuoppamäki (Danske Bank), Mika Kuismanen (Företagarna i Finland), Reijo Heiskanen (OP Group), Signe Jauhiainen (FPA) och Erkki Ormala (Aalto-yliopisto).

Hur får vi de offentliga inkomsterna att räcka till för utgifterna?

Den andra gruppen granskade tillräckligheten hos de offentliga inkomsterna. Inkomsterna och utgifterna kan enligt gruppens uppfattning balanseras på längre sikt genom att sysselsättningspotentialen utökas. Utslagningsrisken är enligt utbildningsforskare mindre för unga med examen efter grundskolan, vilket kan anses motivera en höjning av läropliktsåldern. En mera omfattande högskoleexamen, som inleds och avläggs snabbare, och efter vilken man övergår i arbetslivet, skulle samtidigt medföra flera år i arbetet och höja på utbildningsnivån. Dessa åtgärder som effektiviserar ekonomin skulle även ha positiva konsekvenser för inkomstfördelningen.
 
Effektiviseringen av skattesystemet skulle enligt arbetsgruppen förbättra ekonomins handlingsförmåga och underlätta säkerställandet av den offentliga ekonomins hållbarhet. Skattesystemets planmässighet kunde utökas till exempel med hjälp av en skatteram. Det allmänna målet borde vara att skattesystemet inte skulle styra företagens och hushållens beslutsfattande. Beskattningen av icke noterade bolag kunde vara ett eventuellt reformeringsobjekt.

Gruppens sammansättning: Anni Huhtala (VATT) (ordf.), Essi Eerola (VATT), Lauri Kajanoja (Finlands Bank), Tuomas Kosonen (Löntagarnas forskningsinstitut), Olli Kärkkäinen (Nordea) och Jukka Pirttilä (Tammerfors universitet).

Hur borde frukterna av tillväxten fördelas?

Temat för den tredje gruppen var fördelningen av frukterna av tillväxten. Det är enligt gruppens observationer så gott som omöjligt att driva en politik som på kortare sikt samtidigt skulle utjämna inkomstskillnaderna och öka incitamenten att arbeta. De politiska alternativen begränsas dessutom av oron över den offentliga ekonomins hållbarhet. Alla tre frågor är viktiga, och det är farligt om diskussionen polariseras och inskränks till en enda aspekt, varvid nödvändiga reformer kan förbli ogjorda. Det vore nyttigt om man i samband med beredningen av betydande politikhelheter systematiskt rapporterade såväl om de uppskattade inkomstskillnads- som incitamentkonsekvenserna.

Gruppen anser att man i inkomstskillnadsdebatten även borde iaktta välfärdsskillnaderna under hela livscykelns gång, och inte begränsa granskningen till ett livsskede eller inkomstkonsekvenserna på kort sikt. Det är ur detta perspektiv synnerligen viktigt att uppmärksamheten fästs vid barn och unga, t.ex. genom satsningar i förskolepedagogiken och grundutbildningen. Välfärden och möjligheterna försämras på mycket lång sikt för en ungdom som lämnar utanför samhället och arbetsmarknaderna.

Gruppens sammansättning: Kaisa Kotakorpi (Åbo universitet) (ordf.), Eugen Koev (Akava), Heikki Pursiainen (Tankesmedjan Libera), Leena Mörttinen (finansministeriet), Jussi Mustonen (Finlands näringsliv) och Ville Mälkönen (NIB).

Evenemanget var ett led i finansministeriets firande av Finlands 100-årsjubileum.

Ekonomiexperter dryftar hur den finländska ekonomin kunde förstärkas (nyhet 12.9.2017)

Ytterligare information:

Mikko Kortelainen, specialmedarbetare, tfn 050 301 8334, mikko.kortelainen(at)vm.fi
Matias Marttinen, specialmedarbetare, tfn 044 269 3113, matias.marttinen(at)vm.fi
Mikko Spolander, avdelningschef, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi

Finansministeriet Finanspolitiken Petteri Orpo