Hoppa till innehåll
Media

Sammandrag av utlåtandena
Reformen av systemet med personbeteckningar får understöd – beredningen av regeringens proposition fortsätter

finansministeriet
Utgivningsdatum 4.5.2022 11.45
Pressmeddelande

En reform av systemet med personbeteckningar anses vara nödvändig och viktig. Åtgärder som gör det lättare för utlänningar att få en personbeteckning understöds särskilt. Den snäva tidtabellen för reformen, de ändringar som reformen kräver i informationssystemen samt kostnaderna väcker dock oro.

Detta framgår av remissvaren om lagutkasten till en reform av systemet med personbeteckningar. Utkastet var på remiss under januari-mars, och finansministeriet fick sammanlagt 123 utlåtanden av myndigheter, organisationer, företag och medborgare.

Reformen gör det möjligt att bevilja utlänningar personbeteckning i större utsträckning och tidigare än i dagsläget och att registrera sig elektroniskt i befolkningsdatasystemet samt att skapa en helt ny identifieringskod vid sidan av personbeteckningen. Dessutom föreslås det att personbeteckningen görs könsneutral så att uppgifter om en persons kön stryks ur personbeteckningen. Man föreslog tidigare en totalrevision av personbeteckningen, men det ansågs inte vara genomförbart bland annat på grund av de höga kostnaderna.

Elektronisk registrering av utlänningar och könsneutrala personbeteckningar anses vara nyttiga

Remissinstanserna ansåg det vara nyttigt att registrera utlänningar elektroniskt i befolkningsdatasystemet och att utvidga kretsen av personer som kan få personbeteckning. Det underlättar utländska personers myndighetskommunikation i Finland och stöder deras integration. Inom organisationer minskar det behovet av separata kännetecken som identifierar personen och manuellt arbete i anslutning till dem. Som risker omnämndes bland annat tillförlitligheten hos elektronisk registrering och den tekniska informationssäkerheten.

Majoriteten av remissinstanserna understödde ändrandet av personbeteckningen till en könsneutral form. Ändringen förebygger till exempel diskriminering på grund av könsidentitet och förbättrar integritetsskyddet. Priset på en könsneutral personbeteckning i förhållande till nyttan väckte dock kritik hos remissinstanserna.

Den nya identifieringskoden delar åsikterna

Remissvaren om den nya identifieringskoden var delade. En identifieringskod ska fogas till befolkningsdatasystemet för varje person som har en finländsk personbeteckning. Den föreslås inte innehålla några personuppgifter, vilket fick understöd i remissvaren. Den nya identifieringskoden anses också öka integritetsskyddet och skyddet för privatlivet.

Den nya identifieringskoden ger enligt lagutkastet framför allt olika organisationer möjlighet att använda den andra identifieringskoden vid sidan av personbeteckningen, om de så önskar. En del av remissinstanserna ansåg att nyttan med ibruktagandet av identifieringskoden är oklar och motiveringarna svaga. Man uttryckte också oro över kostnaderna för ibruktagandet av den nya identifieringskoden. I den aktuella reformen ska kostnaderna hållas under kontroll genom att göra ibruktagandet av identifieringskoden frivilligt för organisationer.

Nästa steg är att beredningen av regeringspropositionen fortsätter utifrån erhållna utlåtanden. Avsikten är att propositionen överlämnas till riksdagen hösten 2022. Ändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2023 med undantag för den könsneutrala personbeteckningen, som ska träda i kraft vid ingången av 2027. En plan för informationsstyrning och samarbete med intressentgrupper i fråga om användningen av personbeteckningar samt en bedömningspromemoria om utbyte av personbeteckningar skickades på remiss samtidigt med lagutkasten.

Mer information:

​​​​​​​Jarkko Levasma, IKT-direktör, finansministeriet, tfn 0295 530 117, jarkko.levasma(at)gov.fi
Henriikka Tammes, specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 0295 160 939, henriikka.tammes(at)gov.fi